Ett pyttelitet problem
Patrik Lundberg har sett premiären av Engelholmsrevyns nyårsrevy – en föreställning som missar målet men som levererar ändå.
Bildmaterial
Engelholmsrevyn repeterar inför sin 26:e nyårsrevy. En viktig roll i "Utsikt från en bro - ett pyttestort problem" har just den bro som finns på scen under hela föreställningen. Josefin Grönvall, Kimme Rosenqvist, Nicole Månsson, David Fröberg och Julia Johansson diskuterar en eventuell Pridefestival i Ängelholm.
Utsikt från en bro – ett pyttestort problem
Jarl Kulle Scenen i Ängelholm, 31 december
Regi: Anders Wällhed
Koreografi: Nicole Månsson
Producent: Birgitta Mårtensson
Ensemble: Bosse Mårtensson, Johan Ejehag, Josefin Grönvall, Anna Dror, med flera.
Genre: Revy
Betyg: 3
Scen. Verkligheten överträffar dikten, brukar det heta. Så även när Engelholmsrevyn ger sig på årets, kanske 2000-talets, hetaste politiska potatis i kommunen.
"Utsikt från en bro – ett pyttestort problem" handlar om striderna kring det politiska förslaget om att dra en trafikled över Rönne å. Eller?
Nog går Pyttebron som en röd tråd genom föreställningen, men skratten i salen är ljumna och fastnar inte heller i halsen på någon. En förklaring kan vara att ämnet inte stöts och blöts tillräckligt. En annan, att skämten är så neutralt hållna så att känslorna inte triggas igång.
I stället är det utsvävningarna som gör avtryck. Allra bäst är numret "Tandtrollen" när ensemblen ger en halvelak känga åt kultur- och fritidschefen Christian Dahl, med anledning av förslaget om hyreshöjningar för kommunens kulturföreningar. Dahl sitter givetvis i publiken och våndas. Stämningen går att ta på.
Numret leds av nyförvärvet från Häljarpsrevyn, David Fröberg. En 25-åring som tar scenen med storm. Som glänser vilken roll han än tar på sig. Och det är allt från sydamerikansk revyräv till lokal dragqueen. Förbättrar han sin sång kan han gå hur långt som helst i branschen.
Fröberg är också den ende som böjer på de annars stereotypa könsrollerna i föreställningen. Manschauvinismen genomsyrar kvällen. Från kostymnissarna som bossar med tvätterskorna till bröllopsnatten när bruden inte vill ligga. Här är det upplagt för kritik, men icke. Den prisbelönte revyräven Bosse Mårtensson vänder och vrider på perspektiven gång efter annan. Kritiken hamnar slutligen, och med all rätt, på samhällets strukturer.
Det är just den allmänna samhällskritiken som är kärnan, snarare än Pyttebron i sig. Om stockholmsförakt, politiska långbänkar och drömmar om kändisskap.
Att dramaturgin sviker en aning är ett pyttelitet problem. Nu hamnar individuella prestationer i centrum i stället. Nicole Månssons smått magiska koreografi knyter ihop säcken och påminner oss om att revy är mer än bara sketcher och skönsång.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus