Mål i öppen kasse
Patrik Lundberg recenserar "Zpanska Flugan" på Nöjesteatern i Malmö, en föreställning med en Peter Dalle i högform.
Bildmaterial
Zpanska flugan
Nöjesteatern, Malmö
27 januari
I rollerna: Peter Dalle, Suzanne Reuter, Per Andersson, Nour El Refai, med flera
Genre: Komedi
Betyg: 3
Scen. Stående ovationer må vara kutym när det vankas premiär. "Zpanska flugan" på Nöjesteatern är inget undantag och skådespelarna förtjänar varenda handklapp och var och en av de obligatoriska blomsterkransarna.
Frågan är bara om det inte gick lite väl lätt?
Det tyska originalet, "Spanska flugan" av Arnold och Bach, firar snart ett sekel och har spelats på svenska scener sedan urminnes tider. Inte konstigt, manuset har allt en fars behöver: intriger, maktspel, kärlek och humor.
Peter Dalles och Robert Gustavssons bearbetning av versionen har rönt stora framgångar på China Teatern i Stockholm under hösten. Ensemblen i Malmö är den samma, så när som på nytillskotten Marie Robertsson och Nour El Refai.
Låt mig tala i klarspråk. Peter Dalle är ett stuprör till Gud. Varje rörelse, varje min och varje replik är som hämtade ur facit för hur en komedi ska gestaltas. Han spelar Kalmars senapskung, tillika den halvalkoholiserade patriarken, Gottfrid Stark som om han aldrig har gjort något annat. Dalle rider inte på vågen av gamla framgångar utan arbetar för varje gapskratt ute i salongen.
Han är dessvärre den ende som är totalt konsekvent i sin roll. Zpanska flugan är ingen story om människor som utvecklas eller förändras. Inte som Per Anderssons norrländske supernörd, Molgan Ribba. Andersson må vara proffs ut i fingerspetsarna, men hans karaktär pendlar i gränslandet mellan revy och buskis. Lite stringens hade inte skadat.
Komedin utspelar sig i 1950-talets Kalmar. Konstigt val. Eller inte. Nu kan de spela på en uråldrig kvinnosyn utan att ifrågasättas. Paralleller går att dras till tv-serien "Mad Men" där männen grisar runt fritt – med tidseran som alibi.
En utmaning hade varit att göra Zpanska flugan i nutid med allt vad det innebär.
Det där är så klart en smaksak. Nu handlar det inte främst om att utmana normer och diskurser. Det handlar om att underhålla och det lyckas man med.
Föreställningen sitter som ett skott i krysset. Men det var i öppet mål.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus