HSO vital 100-åring på första jubileumskonserten
Tommie Ling har lyssnat på "världens bästa orkester" och är nöjd med 100-åringen HSO.
Jubileumskonsert nr 1
Helsingborgs Symfoniorkester och Konserthuskör
Dirigent: Andrew Manze
Solister: Agneta Eichenholz, Susanne Resmark, Niklas Björling Rygert och Daniel Hällström.
Helsingborgs konserthus
Söndag 5 februari
Genre: Klassiskt
Konsert. "Världens bästa orkester", sa en av de inblandade, när Helsingborgs Symfoniorkester på söndagen firade 100 år med att uppföra två väldiga körverk, ett nykomponerat av Paula af Malmborg Ward och så det mer eller mindre självklara Beethovens nia. Man må tycka vad man vill om ”världens bästa orkester”, men där och då var det i alla fall världens vitalaste 100-åring. Och de stående ovationerna efter Beethovens nia ville nästan inte ta slut.
100-årsorkestern kommer mera officiellt att firas vid konserten den 16 februari, men har redan fått tre presenter att räkna med. Kommunen sätter igång sökandet efter en ordinarie vd, Andrew Manze har skrivit på till åtminstone säsongen 2013/14 och orkestern får en ny förste gästdirigent, nämligen italienaren Pier Giorgio Morandi.
Paula af Malmborg Wards musik är inte alltid så lätt att konsumera, men i "För att skälva", uruppförande för blandad kör och orkester, har hon komponerat 30 minuter av kör- och orkesterklang, som suger fast och fascinerar. Hon utnyttjar verkligen orkesterns alla möjligheter, möjligen lite väl mycket ibland så det blir något av tingeltangel då och då. Men intentionen att återge tidens obevekliga gång biter sig rejält fast. Andrew Manze och orkestern satsade stort på verkets expansiva möjligheter men fångade också fint verkets oväntat lyriska sida. Konserthuskören hade bett i sina insatser, som inte var av det enklare slaget. Verkets tonsatta dikter av Bo Hansson var ett suveränt inslag i hyllningsmusiken för 100-åringen.
Efter paus lade man till fyra utmärkta sångsolister för att kunna framföra Beethovens Symfoni nr 9, d-moll. Ett verk som i Manzes energiska tolkning tog närmare 80 minuter. Här var 100-åringen som bäst. Vaken och med stor aptit på att få den snart 200 år gamla musiken att trollbinda i varje ton. Och det gjorde den, Manzes tydliga slagteknik göt massor av energi i orkestern, där varje musiker gjorde sitt för att skapa ett totalverk. Inget schabbel inga longörer när musiken obönhörligt skred framåt mot ropet om glädje.
"Freude schöner Götterfunken" sjöng basbarytonen Daniel Hällström med synnerligen imponerande stämma. Och Konserthuskören gjorde åter en insats som reste håren på hela kroppen. Det här är svårsjunget, men kör och orkester låg hela tiden på topp.
Andrew Manze lyckades hela tiden med sin energiska gnista och resultatet? Ja just då i alla fall – Världens bästa orkester.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus