Britney Spears plockar för tillfället inte många poäng hos kritikerna. Varken musik- eller stilmässigt. Hårdast gick danskarna åt efter måndagens konsert i Danmark. Och efter att stjärnan i går gjorde ett nytt försök till sin ”Femme fatale”-show på vår sida Sundet, har gliringarna fortsatt.

Visst, jag kan hålla med. Men någonstans går väl ändå gränsen?

Att göra som danska B.T. och kalla en världsstjärna för ”en mullig, lat robot” känns inte rättvist. Ekstra Bladets kritiker spinner vidare och omnämner Brittan som ”en mycket gammal ungdomsidol som hellre vill ligga hemma i soffan i joggingoverall med pommes frites och en dålig film”.

Britney Spears på scen i Ryssland för några veckor sedan. Foto: Scanpix

Det känns fullständigt irrelevant att över huvud taget ge sig på att kritisera artistens utseende på det här sättet. I en kroppsfixerad bantarbesatt värld är väl Britney Spears, om någon, en hyfsad förebild när det kommer till kroppsmått mätt? Om vi nu ska spela på de ytliga korten och bara se till utsidan, förstås.

Jag väljer hellre en osmakligt klädd 29-åring i en icke-anorektisk kropp än nerjunkade rockstjärnor eller kokainstinna catwalkmodeller.

Resten låter jag vara osagt. Men för fan, låt tjejen vara ifred. Det blir så uppenbart att kvinnor, i synnerhet, lever i ett ”jämförelse-samhälle” där kroppen är den främsta visuella statussymbolen. Sorgligt att det blir så uppenbart när det i detta fall rör sig om en recension av en popkonsert och inte nån Athletic Fitness-tävling. Eller har jag missat något?

Säg ifrån i så fall. Eller hugg till där det gör som ondast. Strax under den mjuka cykelringen runt magen eller i de kärleksfulla handtagen som räddat livet på mig – och säkert bra många andra.

Linn Dupont