Hör av dig till hd.se. Vi vill ha dina tips. Vi betalar 5000 kronor för bästa nyhetstips eller nyhetsbild varje månad. Läs mer om villkoren och om hd.se här!
Vad: Konsert med Low
Var: Way out west, Annedalskyrkan, Göteborg
När: Torsdag klockan 21
Betyg: 3
Low går på scenen i Annedalskyrkan i en något bakvänd position. De är veteranerna som öppnar för den unge debutanten James Blake. De gör det med avspänd värdighet, orörliga och med låtar som långsamt vaggar sig fram mot klimax.
Den unisona stämsången är enkel och stämningsfull, men mest är det gitarrspelet som drar öronen till sig. Det glider fram mjukt och följsamt men kan också riva till med distpedalen så att publiken håller för öronen.
För många är det enda gången de tittar upp från konsertens tupplur.
Idag öppnas portarna till årets Way out west. Fast ändå inte riktigt. Själva festivalområdet i Slottsskogen öppnar först imorgon. Ikväll startar festen istället på ett gäng klubbar runt om i Göteborg. Dessa spelningar är ökända för de långa köerna. Tipset är detsamma som alltid: var där i tid.
Själv satsar jag i första hand på Annedalskyrkan, som kommer ge plats åt världens långsammaste indiepopband Low och inte minst åt det hysteriskt hajpade post-dupstep-underbarnet James Blake.
De gör båda lågmäld och andaktsfull musik, om än på ganska olika vis. Low är ett relativt traditionellt indieband som framför allt är kända för att sänka hastigheten tills polisen stannar dem för att de kör för långsamt. Men de imponerar minst lika mycket med sin skärande stämsång och sin känslomässiga intensitet. James Blake personifierar så många trender i samtida popmusik att jag inte orkar räkna dem. Med årets debutalbum tog han steget från hajpad dubstep-producent till mörk singer/songwriter med lika mycket känsla för pop som för soul. Skivan är bitvis briljant men kan, om man nu ska gnälla, också kännas otillgängligt på ett väl hippt och medvetet vis.
Båda två kan passa alldeles spektakulärt bra i kyrkorummet, som kan göra detta till mer än standardspelningar framför ointresserad festivalpublik.
För den som vägrar hajpen rekommenderar jag Okkervil River på Storan. De spelar en mycket korrekt blandning av folk- och indierock, klär sig prydligt och skriver låtar med nyktert avvägd känslosamhet, alltid personligt men aldrig klibbigt eller sentimentalt.
