Schlagerbloggen

För fem år sedan sjöng han schlagercovers på ”Wallmans dinner show” i Helsingborg. På lördagskvällen breakdansade sig David Lindgren in i historieböckerna.

Och som han gjorde det.

Trots att David Lindgren har stått på musikalscener i åtta år känner de stora massorna inte till honom. Sanningen är att han egentligen inte ens borde ha stått på scen i Scandinavium.

Så sent som dagen innan förkunnandet av årets artister drog sig Anna Järvinen ur. Då fick David Lindgren ett samtal från Christer Björkman. Resten är en framgångssaga med två huvudingredienser: tävlingsinstinkt och tur i oturen.

”Visst vill jag vinna. Jag älskar att tävla och vinna”, sa han till Schlagerbloggen på hd.se i veckan.

På lördagskvällen höjde han sig flera snäpp och plockade fram den där karisman som han inte klarade av att visa under repetitionerna. Så agerar enbart en sann tävlingsmänniska.

Turen i oturen då? David Lindgren har, som ni nu alla vet, ett parti i låten där han breakdansar med huvudet mot marken och resten av kroppen i skyn. På fredagens genrep sprack byxorna under dödsdansen. Det gav honom stora rubriker i kvällspressen och spelbolagen chocksänkte oddsen på ”Shout it Out”.

Den förlorade byxgrenen blev David Lindgrens förvandling från ingen till någon. Resten skötte han själv. Det går inte att inte älska den här typen av historier.

Ulrik Munthers finalplats var däremot inte av skrällkaraktär. Förhandsfavoriten bjöd egentligen inte på mer än vad som krävdes av honom. ”Soldiers” har sina stunder och Kungsbackasonen Munther har en god chans att sluta på den övre halvan i Globen.

Top Cats ”Baby doll” och Timoteijs ”Stormande hav” tog sig till andra chansen. Utfallet får ses som en parantes i sammanhanget. De här låtarna tar sig troligtvis inte till final.

Jag trodde aldrig att jag skulle skriva den här meningen: Top Cats och Timotej lär inte ha en suck mot profiler som Sean Banan och Thorsten Flinck och Revolutionsorkestern.

Kvällens förlorare heter Thomas Di Leva. Han sålde sina rymdblommor och tappade sympatierna. Framträdandet var inget fiasko, men tittarna är vana vid att se honom glänsa. Det gjorde han inte nu. För Di Leva är femteplatsen mindre värd än ett framträdande på ”Diggiloo” i Båstad.

Nog om honom och alla andra.

Kvällens kung heter David Lindgren.

Text: Patrik Lundberg
Foto: Scanpix

Inlägget skrevs den 11 februari, 2012 klockan 22:08 och har etiketten Krönikor, Melodifestivalen 2012, Musik, Patrik Lundberg. Du kan följa inläggets kommentarer genom att prenumerera på RSS 2.0-flödet. Du kan lämna en kommentar, eller pinga inlägget från din egen sajt. Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.