Familjen: Allt på rött
Det händer två minuter och sju sekunder in i ”Väger ett andetag”. Musiken tynar bort och för ett kort ögonblick hörs bara Johan T Karlssons andning, lungorna som fylls och rösten som tar sats. Sen smäller det. Den grova skånskan mässar: ”slå mig hårt”. Trummorna drämmer till och syntarna sätter din hjärna på ett expresståg mot 80-talet.
Johan T Karlsson, mer känd som Familjen, skriver inte låtar. Han regisserar musikaliska ögonblick. Och han gör det bara bättre och bättre.
”Allt på rött” har ingen ny ”Det snurrar i min skalle”. Ingen självklar hit som bara måste tvinga sig in på alla svenska klubbar och förfester. Ändå finns det mycket här som hör till det bästa Familjen har spelat in. Men den här gången handlar det om detaljer mer än om stora låtar. Om små saker som Martin Skölds New Order-gitarr i ”Vi va dom” eller den knorrande acid house-basen som sparkar igång ”Mönster”.
Därför är det de tre instrumentala spåren som är starkast. Inte för att det är något fel på Johan T Karlssons skånska utan för att mina öron kräver att få ägna full uppmärksamhet åt produktionerna.
Familjen har storstädat sin syntpark och den hemmasnickrade lekstugekänslan, som var både en styrka och en svaghet hos föregångarna, har sopats bort till förmån för en renare ljudbild som andas mer studio än sovrum. Därmed inte sagt att Johan T Karlsson försöker bli nästa superstjärna i det svenska houseundret.
Tvärtom. Även om det fortfarande går att dansa till Familjen har det aldrig varit tydligare att gungande kroppar inte är allt projektet handlar om. Egentligen är de lugnaste stunderna ofta de finaste.
Hit hör inte minst ”Missan”, ett litet ambientstycke som värms av mjuka klockor och syntetiskt fågelkvitter. Det är musiken Avicii drömmer om efter att ha avverkat ännu en utsåld arenaspelning.
De här skivorna har vi också recenserat den här veckan:
Kommentarer
- Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.



