Människor som är emot

Jag älskade verkligen att se Ulf Lundell ensam hos Skavlan. Precis som HAN SJÄLV KRÄVT. Uffe har alltså lite social fobi. Kan inte med parmiddagar och sånt bjäfs – oklart dock om Skavlan kan klassas som parmiddag. I vilket fall som helst ville Uffe inte sitta i samma studio som Camilla Henemark, Alexander Rybak och Anne Holt. Så mycket jävla närhet är för mycket närhet för Uffe. Älskar honom för det. Att han fick studion rensad från misshagliga typer. Att hela Skavlan-redaktionen faller ner på knä för den store författaren och rockartisten.

Uffe nersjunken i stolen är en fröjd att skåda. Med alla de rätta attributen för en fri konstnärssjäl i 60+–åldern. Grått skägg, hästsvans och en magnifikt uppknäppt skjorta där en guldkedja låter sig anas mot den håriga bringan. Det var fanimej så att jag blev tårögd.

Och så några fraser i stil med ”revolt mot hela kutymen” och den stackars Skavlan får jobba i uppförsbacke hela intervjun. Vissa människor finner en glädje i att vara emot. Lundell är deras Che Guevara.

När jag ser Uffe hos Skavlan kommer jag att tänka på min gamle kollega C. Han var emot väldigt mycket. När resten av redaktionen nån gång på det tidiga 90-talet helt gått över till datorer, skrev han fortfarande på sin gamla Facit skrivmaskin. Och inte ens en elektrisk sådan. C lyckades på något märkligt sätt utverka en mångårig dispens eftersom han fick företaget att inse och respektera att han hade en djupt rotad fientlighet mot datorer.

Nyligen läste jag om en annan man som är emot. Han heter Roland. Han bojkottar internet. Artikeln där Roland figurerar handlar om att han blivit förbannad på en butikskedja som kräver e-postadress av honom för att han ska kunna gå med i deras kundklubb och få rabatt på inköp.

”Jag hade en dator stående här i två år, men jag hade aldrig tid att öppna den. Att komma ihåg en massa lösenord, det är inte min grej. Inte tror jag att vi har blivit lyckligare av datorer”, säger Roland.

Nu skulle någon cyniker kunna hävda att människor med den här typen av problem har levt för länge i ett land där vi inte hemsökts av etniska rensningar eller naturkatastrofer. En annan cyniker skulle naturligtvis också kunna påstå att undertecknad krönikör stundtals bedriver tasksparkar bland de mest obetydliga av ämnen.

Men vi har alla en Roland nånstans därinne. Även om vi helst vill dölja det. Jag menar, ingen av oss är någon Felix Baumgartner, eller hur?

För övrigt tror jag inte ens att Uffe har social fobi. Han vill nog bara testa hur lågt han kan få folk att krypa för honom.

Stefan Lindqvist
stefan.lindqvist@hd.se 042-489 90 36