Mängder av olagliga kameror i skånska skogar
Skånska jägare använder allt oftare kameraövervakning för att effektivisera
vildsvinsjakten. Högtekniska kameror som monteras vid vildsvinens
utfodringsplatser hjälper jägarna att kartlägga djurens rörelsemönster om
nätterna. I Skåne beräknas tusentals åtelkameror sitta uppe
i skogarna.
Bildmaterial
Kent Christiansen (tv) och Carl Johan Fransson visar upp exempel på åtelkameror som främst används för att filma vilt i jaktmark nattetid.
Carl Johan Fransson (tv) tror att lagen kommer att ändras så att det blir tillåtet att montera åtelkameror utan tillstånd.
Trots att en åtelkamera kan kosta åtskilliga tusenlappar säljs kamerorna som aldrig förr i Skåne.
Vildsvin som äter vid en utfodringsplats. Bilden är tagen med en åtelkamera. (Foto: Vildsvinsbutiken)
Det här gäller
Åtelkameror omfattas av lagen om allmän kameraövervakning (1998:150).
Ansökan: Övervakningskameror kräver tillstånd. Avgiften för ansökan är 3 200 kronor. Åtelkameror anses dock inte leva upp till kraven om ett samhälleligt intresse och lär därför inte beviljas tillstånd.
Tillsyns: Länsstyrelsen utövar tillsyn över allmän kameraövervakning av en plats dit allmänheten har tillträde.
Straff: Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte söker tillstånd för kameraövervakning kan dömas till böter eller fängelse i upp till ett år. I målet mot den man i Göingetrakten som utan tillstånd monterade en åtelkamera krävs den åtalade på 16 500 kronor.
ÖRKELLJUNGA. För att få sätta upp en så kallad åtelkamera krävs tillstånd. Men på länsstyrelsen i Skåne har man hittills inte mottagit några ansökningar, trots att försäljningen av kamerorna har pågått i flera år.
Carl Johan Fransson, som äger och driver Vildsvinsbutiken i Åsljunga, berättar att han sålt över tusen kameror de senaste åren. Trots att filmkamerorna som butiken säljer kan kosta åtskilliga tusenlappar är intresset för apparaterna mycket stort.
— Men vi är noga med att informera våra kunder om att det krävs tillstånd för att få sätta upp utrustningen, säger Carl Johan Fransson.
Kravet på tillstånd grundar sig på lagen om allmän kameraövervakning och omfattar alla platser dit allmänheten anses ha tillträde. Den långtgående svenska allemansrätten gör att också skog och mark räknas som allmän plats.
Utfodringsplatserna för vildsvin är dock ofta placerade på ensliga platser i skogen långt ifrån de vanliga vandringslederna. Det har fått allt fler att ifrågasätta gällande lagstiftning, och kritikerna anser att åtelkamerorna borde undantas från kravet om tillstånd. Carl Johan Fransson är en av dem som tycker att lagen är alldeles för fyrkantig.
— Jag tycker inte att en åtelplats nödvändigtvis är en allmän plats, och jag är helt övertygad om att det så småningom kommer att bli tillåtet att montera åtelkameror utan tillstånd. De rättsliga domar som hittills har avkunnats bygger på okunskap och saknar helt jägarnas perspektiv, säger Carl Johan Fransson.
I ett nyligen uppmärksammat fall åtalades en man i Göingebygden för att ha placerat ut en åtelkamera utan tillstånd. Christer Almfeldt, kammaråklagare på åklagarmyndigheten i Kristianstad, har hand om fallet. Han säger att han har svårt att se hur jägare skulle komma runt allemansrätten och på olika sätt begränsa människors rätt att röra sig fritt i naturen. Samtidigt håller han med om att det kan verka långsökt att en ensam kamera i skogen ska kräva länsstyrelsens medgivande.
— Men det krävs tillstånd hur tokigt det än kan låta. Däremot välkomnar jag att frågan prövas i tingsrätten, säger Christer Almfeldt.
Carl Johan Fransson följer fallet med den åtalade mannen i Göingetrakten med stort intresse. Han tycker inte att det finns någon överhängande risk att förbipasserande människor ska fångas på film av en åtelkamera, men medger att kunderna i butiken har blivit mer frågvisa på senare tid.
— Det märks att kunderna har blivit betydligt försiktigare. Fler hör sig och vill veta vad som gäller, säger Carl Johan Fransson.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus