Minnen och fynd när Furulund ska tömmas
Vårsolen värmde och nostalgin fick fritt utlopp när danspaviljongen öppnades för allmänheten och alla inventarier skulle börja säljas ut. Och många tog chansen att fynda och minnas.
Bildmaterial
Niclas Bengtsson köpte de två vackra biljettkassorna till sin bensinmack i Lemmeshult, en bit norr om Örkelljunga, för nostalgins skull.
Ezze Claesson spelade gitarr i dansbandet Floridos som spelade här ibland och han skulle gärna vilja att det gjordes en minnesbok om danspaviljongen.
Ingegerd Hildingsson minns ungdomen när hon dansade mest varje helg på paviljongen. Senare blev det bingo.
Örkelljunga. Sten och Stanleys välkända låt "För kärlekens skull" flödar mjukt över borden med alla småprylar och gitarristen Ezze Claesson går runt och kollar lite förstrött. Och minns.
För han har själv stått på scenen i Örkelljunga danspaviljong med bandet Floridos.
– Det var åren 73 till 86. Men bandet finns fortfarande kvar och vi som var med då håller fortfarande ihop. Vi ska faktiskt träffas nästa helg.
Paviljongen byggdes 1923 och är en del av hans egen familjehistoria, för hans farfar John Jansson var med och startade det hela.
– Jag tycker det skulle vara intressant om det gjordes en bok om det här stället. Då kan det komma fram bilder både från långt tillbaka och från 60-talet.
Nere vid lådorna fulla av kaffekoppar står Ingegerd Hildingsson och tittar runt. Fast egentligen har hon kommit mest för att bara känna vingslagen från förr.
– Här har jag dansat mycket och haft roligt, säger hon och bjuder på sina minnen från första gången.
– Jag var nog 18 år, det var i mitten av 50-talet. Jag minns inte hur klänningen såg ut, men det var mycket vidd i kjolen! Och vi satt alltid där borta, tillägger hon och pekar mot en av träpelarna i salen.
Man kan nästa se det glada gänget som träffades för att dansa, varje helg. Men några minnessaker vill hon inte ha med sig.
– Jag har så mycket grejer hemma, så jag brukar rensa ut i stället. Men jag får väl ta ett kort när jag ska gå hem, tillägger hon med ett glatt leende.
Därmed får hon en bild på de två vackra biljettkassorna som Niclas Bengtsson köpt till sin bensinmack i Lemmeshult, en bit norr om Örkelljunga.
– Det är lite nostalgi och så gör jag det för att de inte ska försvinna, förklarar han medan han bär ut staplar med trästolar åt en kompis.
Där står Citykyrkans ordförande Pia Wadenborg och är nöjd med ruljansen. Kyrkan har köpt paviljongen med alla inventarier och ska riva för att bygga nytt. Men trots alla nostalgi bland besökarna denna dag tycker hon det känns bra.
– Man får tänka lite nytt. Det här är en epok och som en kvinna sa, ungdomarna går inte ut och dansar på det här sättet längre.
Och nästa lördag säljs det sista ut.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus