Han byggde afrikansk förskola
Lantbrukaren Hans Nilsson hade aldrig rest längre än till Tyskland. Först i 80-årsåldern började han sitt afrikanska äventyr, som bland annat resulterat i en ny förskola i Etiopien.
Hans Nilsson bläddrar i sitt fotoalbum från resorna till Afrika. Fem vändor har det blivit. Bilderna visar arbetslag med etiopiska män och kvinnor som snickrar takstolar, blandar murbruk och bär stenar. Mitt ibland dem arbetar en vit, leende man i blå arbetsskjorta och hatt – Hans Nilsson från Örkelljunga.
Det här tarvar sin förklaring.
Från barnsben har 83-årige Hans Nilsson arbetat med skog, jord och allt byggnadsarbete som tillhör ett lantbruk. Lika länge har han tillhört Evangelisk Lutherska missionen som har en långvarig relation till systerkyrkan EELC med cirka 20 000 medlemmar i Etiopien.
– Jag har ju hört mycket om arbetet där och träffat missionärer. Men det har liksom varit på distans, säger han.
När så Hans Nilsson blev ensam efter ett nästan 50 år långt äktenskap blev livet aldrig detsamma. Några vänner som tyckte att han behövde miljöombyte undrade om han inte skulle följa med dem till en invigning av en kyrka som byggts i Etiopien med svensk hjälp. Så blev det.
– Jag tyckte det var förunderligt allt vad jag såg. Jag och min fru hade rest en gång till Tyskland men inte mer. Jag trodde aldrig att jag skulle komma till Afrika själv. Men mina barn tyckte gott att jag kunde komma ut och röra på mig, säger han.
Bilderna i albumet visar både myller från marknadsplatser, lokal byggteknik, karga landskap och ett gigantiskt mullbärsfikonträd som imponerade stort på Hans Nilsson. Snart hade han fått en inbjudan som skulle föra honom tillbaka igen. Åren 2009-2010 deltog han i ett mindre kyrkbygge som innebar två stycken flera månader långa vistelser i staden Asella som ligger på 2 000 meters höjd i den bergiga delen av Etiopien. Där kom hans byggkunskaper till god nytta.
– Det var fattigdomen som grep mig, själv har jag blivit så välsignad i mitt liv. Jag ville ge något tillbaka, säger han.
När bygget var klart sökte församlingens pastor och föreståndare upp honom och bad om hjälp med att bygga en förskola. En sådan fanns inte i byn tidigare. Med viss tvekan tackade han ja, för hur skulle det gå med språket om han var ensam?
– Engelska har jag aldrig lärt mig. Och de pratar ju inte skånska där nere, säger han med ett klurigt leende.
Ensam behövde han aldrig vara, men byggmötena fick skötas genom att rita skisser på papper. Tillsammans med ett tiotal byggarbetare grävdes hålet för betongplattan vid det första besöket. Nästa gång stannade Hans Nilsson i två månader.
– Sågat virke var svårt att få tag på i de längderna, vi byggde takstolarna i rundvirke av eukalyptus, ett fantastiskt träslag. Det växer två meter på ett år, säger han.
I februari-mars i år var Hans Nilsson på besök igen och fick besöka en nymålad förskola med omkring 50 barn i fem olika salar. Det blev ett minne för livet.
– Allt var färdigt och barnen var så glada, säger han.
Kommentarer
- Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.



