På jakt efter värmeljus
Skrotsamlare. Det rasslar när alla värmeljus-formarna hälls ut på golvet i klassrummet. 16,6 kilo har eleverna hittills samlat in. Hur många cyklar kan man tillverka av det?
Bildmaterial
Lisa Larsson och Simon Valter är duktiga på att pilla bort stearinrester ur aluminiumformarna.
Är det så här Joakim von Anka känner sig när han dyker i sitt kassavalv, undrar Rod Andersson. Nej, värmeljusformar ger nog inte riktigt samma känsla som pengar.
Roligast är att stampa på de tömda ljuskopparna. Det krasar till under fötterna och formarna blir platta som pengar.
Högen av tillplattade värmeljusformar är så stor att Rod Andersen kan lägga sig i den. Klasskompisarna börjar ösa formarna över honom och efter en stund sticker bara näsan fram på Rod.
Aluminium
Aluminium är en metall som kan återvinnas om och om igen utan att kvaliteten försämras. Dessutom på ett sätt som sparar massor av energi.
I Sverige återvinns ungefär 88 procent av allt aluminium. Det är en bra siffra som gör oss till det tredje bästa återvinnarlandet i världen.
Cyklar, kastruller, burkar, kaviartuber, bilfälgar, pepparkaksformar, vägskyltar och foliepapper är några saker som är gjorda av aluminium.
Planket. Värmeljusjakten är en tävling för alla Sveriges elever i årskurs 1–3. På Västra Berga skola i Helsingborg har klass 3 samlat utbrunna värmeljus ända sedan oktober.
Allt gammalt stearin i formen har de skrapat ur och den lilla ploppen med ljusveken har de pillat bort.
– Ljusformen måste vara helt ren för att kunna återvinnas. Då smälter man ner metallen och gör nya saker av den. Till exempel cola-burkar eller nya värmeljus, säger Annika Gren.
Hon tycker det är roligt att gräva ur de gamla ljuskropparna.
– Och det är skönt att kunna hjälpa till att göra något bra för miljön, säger Maja Mirsch.
Många tänker inte lika klokt utan slänger de utbrunna värmeljusen i soporna. Då hamnar de på soptippen där de sedan ligger och skräpar i åratal.
I kassarna hos klass 3 ligger ungefär 24 000 formar från värmeljus som har sluppit hamna på tippen. Smälter man ner dem skulle metallen räcka till att tillverka minst två nya cyklar.
Barnen samlar värmeljus hos släktingar och vänner.
– Miranda och jag har skrivit lappar som vi har satt upp i trappuppgångarna i vårt område, säger Anna Vulovic.
– Min mamma har kontakt med en restaurang som hjälper mig att samla. Där tävlar de med varandra. Den som samlar in minst antal värmeljus måste bjuda de andra på fika, berättar Maja Mirsch.
Ibland kan det bli riktigt många värmeljus som måste rensas.
– Det är dööööötråkigt, tycker en av killarna i klassen.
– Det är svårast när det är mycket stearin kvar i dem. Är det bara lite kan man klämma ihop formen så spricker stearinet, tipsar Annika Gren.
– Hemma brukar vi tända dem om det är mycket stearin kvar så att de får brinna färdigt, säger Helena Adolfsson.
Tävlingen pågår fram till den 15 maj. Den klass i Skåne som har samlat in mest vinner 5 000 kronor. Flera i klassen på Västra Berga hoppas att de vinner.
– Vi har kämpat hårt, men att vinna betyder inte allt. Det finns andra tävlingar i livet, säger Miranda Kalabria lugnt.
Anton Norling känner sig stolt över att redan ha samlat in så mycket. Han säger:
– Det har ju faktiskt lett till att vi har fått diplom. Det borde vi fira!
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus