Istanbul – Europas nya kulturhuvudstad
Den som lämnat Istanbul för någon annan plats märker strax: något fattas.
Dofterna, ljudet, nerven. Det lite sötaktiga mischmaschet av avgaser och
koleldade gränder. Båttutorna som signalerar avgångar inför Bosporen.
Böneutropare och försäljare som i ett ljudmässigt hullerombuller manar till
antingen bön eller inköp av miljonlotter.
Bildmaterial
Solnedgång över moskéer, Topkapipalats och Marmarasjö.
Foto: Mikael Persson/Respress
Sultanahmet, blå moskén. Grå utvändigt, ljus och luftig invändigt.
Foto: Mikael Persson/Respress
Istanbul. 15 miljoner invånare. 15 miljoner ansikten.
Foto: Mikael Persson/Respress
Stilla solnedgång över Gyllene Hornet.
Foto: Mikael Persson/Respress
Resa dit
Turkish Airlines och SAS flyger direkt från Arlanda till Istanbul för cirka 2 500-3 000 kronor tur och retur. Ibland möjligt att hitta ännu billigare avgångar. Köpenhamn-Istanbul, med Turkish Airlines, kostar cirka 2 500 kronor tur och retur.
Bo
History Hotel, Genctürk Caddesi, Sirvanizade Sk 14, tel (0)212 520 660,
www.historyhotel.com, är prisvärt med lugnt läge i stadsdelen Aksaray.
Mittemot klassiska Pera Palace Hotel finns det stämningsfulla, Grand Hotel
de Londres, Mesrutiyet Caddesi 117, tel (0)212 245 06 70,
www.londrahotel.net med småromantisk 60-tals deja vu.
Äta
På Nevizade sokak, nära affärsgatan Istiklal, finns flera av stans bästa
meyhanen, restauranger specialiserade på mezes och raki. Testa gärna Imroz
på Nevizade Sokak 24. I grannskapet finns sköna mezespecialisten Refik på
Asmalimescid Caddesi, Sofyali Sokak 10. I Kapali Çarsi, stora basaren, äter
du turkiskt på Padaliza, Yaglikcilar Caddesi. Vill du testa riktig
husmanskost, gå då till enkla, men utmärkta Baçhivan Oçakbasi, på Itfaiye
Cad 41/1 och prova husets zümrut kebab eller siirt pilav. Stämningsfull
fiskmiddag serveras till Bosporenutsikt på populära Iskele, Çengelköy Vapur
Iskelesi Yani 10.
Ta sig runt
Tunnelbana, metro, binder bland annat samman Atatürkflygplatsen med Aksaray
nära Stora basaren. Med spårvagnslinjen, tram, tar man sig smidigt mellan
exempelvis Aksaray, Kapali Çarsi (stora basaren), Sultanahmet, Eminönu och
Kabatas. Från Eminönu avgår båtar till de asiatiska stadsdelarna Kadiköy och
Üsküdar. Taxi är hyfsat billigt om du gör upp priset i förväg.
Istanbuls kulturhuvudstadsår 2010
Är fullmatat med musik, utställningar, guidade vandringar, happenings
etcetera. Kolla in programmet på www.en.istanbul2010.org/index.htm
Sevärt
Sultanernas Topkapipalats och Dolmabachepalatset, där de sista ottomanska
regenterna bodde, tillhör Istanbuls måsten. I närheten av Topkapipalatset
finns också Hagia Sofia (magiskt invändigt!), Sultanahmet som också är känt
som den blå moskén (återigen, kika invändigt!) och det underjordiska
palatset Yerebatan Saray. Besök också Süleymanmoskén som är stans största
och Eyüpmoskén som ligger vackert intill Gyllene Hornet.
Bäst utsikt över det historiska Istanbul har du från Galatatornet.
Istanboll
Turkiets tre namnkunnigaste fotbollsklubbar har hemmaplan i Istanbul. Kolla in
Galatasaray, där Tobias Linderoth spelat, Kenneth Anderssons Fenerbache och
poplaget Besiktas. Intensivt folkliv och garanterat bra drag på läktarna. Se
www.fenerbahce.org, www.galatasaray.org och www.bjk.com.tr.
Så mycket kostar det
Trerätters middag: 150-300 kronor.
Kväll med mezes och raki: 150-250 kronor för två personer.
Kopp kaffe på kafé: 15 kronor.
Öl på bar: 20-40 kronor.
Mer info
På svenska finns Vagabond Medias Istanbul City Guide. Lonely Planet har
guideböcker på engelska. På nätet finns www.istanbulcityguide.com,
www.istanbultrails.com och www.lonelyplanet.com/turkey/istanbul
Turkiet i siffror
Yta: 779 452 km 2 (Sverige 449 964 km 2).
Antal invånare: 75 miljoner.
Religion: Turkiet är ett sekulärt land. Islam dominerar. Även små minoriteter
av kristna, judar mfl.
Huvudstad: Ankara, 4 miljoner invånare.
Statsskick: Republik.
Landsnummer: +90.
Tidsskillnad: + 1 timme.
Pass & visum: visum behövs ej, giltigt pass räcker för inresa.
Turkiska smaker och dofter
Kebab förstås. Men inte bara kebab i bröd, som i Turkiet kallas för döner och
smakar långt bättre än i Sverige. Testa gärna restaurangfavoriterna som
serveras på tallrik och gärna äts i sällskap med sallad och yoghurtdrickat
ayran.
Adana kebab är grillad lammfärs med distinkt chilismak; serveras på spett, gärna med bröd, bladpersilja och bulgur.
Beyti kebab tar sig ofta skepnaden av små lammfärsspäckade brödkuddar med yoghurtsås och bulgur.
Iskender kebab är klassisk kebab, tunna skivor grillat kött med pikant tomatsås och yoghurt, ofta på en bädd av bröd.
Sis kebab är detsamma som träkolsgrillad lammfilé i små, möra bitar trädda på grillspett.
Köfte, turkiska köttbullar/lammfärsjärpar, serveras också som snabbmatsvariant, i frasigt bröd, eller på tallrik till middag.
En kväll med mezes (smårätter) bjuder ofta på hela Orientens smakregister. Peka och välj från kyparens bricka, exempelvis vit ost, grillade sardiner, vinbladsdolmar, hösttonfisk och ljuvliga dippen haydari (vitlöksyoghurt med färsk mynta) och antep ezme (östlig tomat- och pepparröra).
Lakritsbrännviner raki smakar bra till mezes. Ölet Efes pilsen är också fint.
Turkiet är annars mycket te, välsmakande sådant som vuxit i trakten av Rize vid nordöstra Svartahavskusten.
Istanbul med båt
Kadiköy. Avgång en gång i kvarten från den europeiska sidans hamn vid Eminönu.
20 minuter lång båttur till Asien. I Kadiköy väntar shopping, tehus och gott
om matställen. Traska eller ta taxi till Moda iskele och du har fler
restauranger och fin utsikt över Marmarasjön.
Prinsöarna, Adalar. Några dagliga båtar från Kabatas på den europeiska sidan, täta båtturer från Bostanci på den asiatiska sidan. Grön och tyst ögrupp i Marmarasjön. Vackra trävillor, hästdroskor, bad och fiskrestauranger. Bäst utbud på ön Büyükada.
Gyllene Hornet. Båtar från Eminönu. En gång gyllene, sedermera inhägnat av tung industri. Nu renare och vackrare än på länge. Ta båten till den historiska moskén vid Eyüp.
Bosporen, sundet som skiljer Europa från Asien och Marmarasjön/Medelhavet från Svarta havet. De halvdagslånga turerna uppför sundet från Eminönu tillhör höjdpunkterna på varje Istanbul-besök. Toppa med fiskmiddag i Anadolu Kavagi just före Svarta havet.
Üsküdar. En kort båtfärd från Eminönu och Besiktas till asiatiska Istanbul. Vid Üsküdars hamn väntar flera vackra moskéer och kul marknad. Fortsätt strandpromenaden Sahil Yolu söder ut och du når fyren Kiz kulesi och flera tehus med fantastiska vyer över Istanbul och vatten.
Resor. Istanbul är en naturlig mötespunkt. För mångtusenårig historia och högljutt brinnande nutid. För hav och land. Den geografiska cocktailen som blandats till här är svårslagen.
Medelhavet sänder ut Marmarasjön som en sprakande blå förlängning mot Gyllene hornets mynning. Svarta havet möter förorter och fiskelägen i norr. Två väldiga motorvägsbroar knyter dessutom ihop Europa med Asien och hänger som böljande band över Bosporen. Och så var det det där med tid och tidlöshet: bysantinskt och ottomanskt går ofta i armkrok med nattlig neon och ultramodernt 2000-tal; detta är en stad som aldrig sover och ständigt bjuder på överraskningar.
– Istanbul saknar helt enkelt motstycke, jublar de australiensiska långluffarna Matt och Krys.
Efter flera månaders resa genom Asien började de känna sig lite blasé. Ända tills de plötsligt satt vid Bosporens tehus och såg ut över en stad som inte bara sprakade av shopping och nöjen, utan också vecklade ut sitt förflutna i små vardagliga påminnelser: Valens mångtusenåriga akvedukt vid kanten av en persikodoftande kvartersmarknad, en bysantinsk stadsmur kantad av betande får, en smedja på en innergård där karavanernas djur för något århundrade sedan vilat ut efter att ha korsat den Anatoliska högplatån under nakna stjärnor.
– Nu har vi gått och gått i dagar. Kollat in moskéer, besökt kvartersmarknader, badad turkiskt på hamam, ätit gott och druckit raki.
– Och vi vill bara ha mer av stan, flinar både Matt och Krys.
Samma, sprittande upptäckarrus drabbar mig. Fastnar på det väldiga Topkapipalatset, där sultanen omgav sig med harems konkubiner och lycksalighetens port, Bab-Us Saadet, ledde mot skattkammarens guld och äggformade diamanter.
Går tvärs över gatan och fastnar på nytt. Nu vid det nyponfärgade Hagia Sofia, som är tusen år äldre än Gustav Vasa, och som överlevt två imperier och ännu fler jordbävningar. Strax intill möter Sultanahmets minareter. Istanbuls imperiemoskéer tornar upp ur stadsbilden som urbana supertankers, byggda i aspgrå marmor, med väldiga kupoltak som buktande lock. De är många, och de är vackra. Särskilt Süleymanmoskén på en kulle ovanför Gyllene hornet och Eyup som kallas för det viktigaste muslimska pilgrimsmålet i Europa och var platsen där blivande sultaner kröntes och tog emot Osman den förstes svärd; grundaren av den ottomanska eran.
Lunchen blir också smått historisk. Mittemot Sultanahmetmoskén, på paradgatan Divan Yolu (nummer 6) finns klassiska Lale Puddingshop där 1960- och 70-talens europeiska hippies åt sig feta och lyckliga innan de satte sig på bussen mot Kathmandu.
Äter köfte, turkiska köttbullar med citron och sallad och vandrar därefter till den stora, täckta basaren, Kapali Çarsi. Här har det prutats och schackrats i ett halvt årtusende. Ungefär 4 000 småbutiker står för utbudet: handvävda mattor, silver, guld, jeans, sjöskumpipor och turistkrimskrams.
Handlar en Barcelonatröja med Messis namn på ryggen av en köpman från makedoniska Skopje. Grannen, en skoförsäljare född i Bosnien, bjuder på små glas av sött te med en behaglig förnimmelse av nötsmak. Han säger:
– Vi är en salig blandning. Armenier, judar, kurder och turkar. Men inte så många med rötter i stan. De flesta är inflyttade.
Istanbul är en världsstad i ordets bemärkelse. Som en saktfärdigt sjudande gryta har den under årtusendenas lopp sugit åt sig nyanser från nära nog ett kvarts jordklot.
Allt började med den romerska kejsaren Konstantin som vid 300-talets slut övergav sitt Rom för sju nya kullar vid Bosporen. Bysantinska Konstantinopel blev med tiden en kristen fyrbåk. Sedan kom de ottomanska sultanerna med islam. Väldet växte och spände vid sin topp från Balkan till Mellersta östern och Nordafrika.
I dag rymmer Istanbul ungefär 15 miljoner invånare och står som europeisk kulturhuvudstad för 2010, trots att nära nog hälften av bebyggelsen slagit rot i Asien. I och för sig verkar inte stan bry sig om det där med öst och väst.
Jag traskar längs de gamla, europeiska stadsdelarna Fatih och Balats branta backar, och tycker mig förflyttad till Orienten. Vid ett tehus ljuder çay! çay! och jag blir bjuden på bärnstensfärgat te av en man som virat ett tygstycke kring sitt huvud. Kvarterets kvinnor går ofta klädda i heltäckande svart. Restaurangerna serverar inget starkare än yoghurtdrycken ayran och barnen leker lantliga lekar längs håliga gränder.
Tar sedan båten tvärs över Bosporen till asiatiska Kadiköy. Milslånga affärsgatan Bagdat Caddesi känns nästan överdrivet västerländsk. Den skriker ut hur livet levs här: tjusiga bilar defilerar framför trendsäkra skyltfönster. Högklackat klapprar mot skuggiga trottoarer, de unga, vackra glänser på påkostade barer och kaféer och shoppingkassarna bär statustyngda varumärken. Och det känns verkligen som om Istanbul är minst två helt olika världar i en och samma stad. Väst och öst i ett sjudande möte.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus