Safari på egen hand

Resor Publicerad 17 september 2011 kl. 04:00
  • På väg genom Kruger National Park blir man ganska snart lite trött på impalor, eftersom de tycks finnas överallt. Men genom att läsa på lite blir även till synes "vanliga" djur roliga att se på. Den mycket karaktäristiska svartvita markeringen på bakdelen tjänstgör som ett slags "följ-mig-signal" för att de annars välkamouflerade implaorna ska kunna hålla ihop under flykt, då de dessutom bjuder på enorma atletiska prestationer, men språng som kan vara 12 meter långa och tre meter höga.Andreas Karlsson ANDREAS KARLSSON

  • Den sydafrikanska nohörningspopulationen är svårt hotad av tjuvjakt. Det gäller såväl "svart" som "vit" noshörning, men för den förstnämnda är situationen som mest allvarlig. Skillnaden mellan "svart" och "vit" noshörning har inte med färgen att göra (den benämningen beror på ett språkligt missförstånd). Mer riktigt är det därför att prata om spets- (svart) respektive trubbnoshörning (vit), vilket refererar till arternas olikformade överläppar. Spetsnoshörningen är mindre, men betraktas allmänt som något mer aggressiv. På bilden syns en familj trubbnoshörningar.Andreas Karlsson ANDREAS KARLSSON

  • Elefanter kan på lite avstånd vara svåra att könsbestämma, men ett ensamt djur (eller djur i mycket små grupper) är med största sannolikhet en tjur. Hanarna lämnar flocken i tonåren och lever resten av livet ensamma, med undantag för när de söker upp honor för att para sig. På bilden en hanne vars insjunkna panna och slitna betar är ett tecken på ansenlig ålder.Andreas Karlsson ANDREAS KARLSSON

  • Kruger National Park har betydligt många fler elefanter än vad parkens storlek egentligen klarar av, något som på sina håll skapar problem för andra arter, men som samtidigt också är svårt att komma tillrätta med, eftersom avskjutning är en mycket kontroversiell fråga. På bilden en hona som betar i närheten av resten av sin flock. På sidan av huvudet ses vätskeutsöndringen från en körtel som både kor och tjurar har.Andreas Karlsson ANDREAS KARLSSON

  • Gräsätare av olika slag söker sig ofta till varandra, eftersom fler ögon håller bättre uppsikt för rovdjur. Zebror, giraffer och impalor är en vanlig kombination, så ser man den ena arten kan det vara värt att hålla utkik efter de andra. Överraskande nog är det ofta inte den största av dem, giraffen, som man ser först, eftersom de, trots sin storlek, har en förmåga att smälta in oerhört bra i vegetationen.Andreas Karlsson ANDREAS KARLSSON

  • För den som gjort ett par safariturer kan det vara roligt att börja intressera sig för variationer inom olika arter. Zebran är ett bra studieobjekt, där de som man oftast finner i södra Afrika har de karaktäristiska så kallade "skuggränderna" mellan sina svarta ränder. Längre norrut, i från Zambia och uppe i Kenya och Tanzania saknas ofta dessa ränder och teckningen skiljer sig även över ryggen och bakpartiet. På sina håll i Sydafrika finns även den unika bergszebran, som är något mindre och som saknar ränder på magen. ANDREAS KARLSSON

  • Det faktum att man i Kruger och andra nationalparker kan ta sig nära djuren med bil ska inte förväxlas med att de skulle vara tama. Djuren är vana vid bilarna och betraktar dem som varken hotfulla eller potentiella byten. Skulle man kliva ur bilen - eller bryta dess siluett genom att luta sig ut, så får djuren plötsligt sin värsta fiende, människan, alltför nära och kommer fly eller attackera.Andreas Karlsson ANDREAS KARLSSON

Att åka på safari behöver inte gräva ett orimligt djupt hål i plånboken. Åker man till Sydafrika är det enkelt att själv hyra bil och köra i parkerna. Med camping kan budgeten hållas stram.

Fyra hyenor kommer emot oss på grusvägen. De ser kaxiga ut. Lite som förortskillar som med självklar nonchalans går gatan fram. Vi stannar bilen. Slår av motorn och väntar. De kommer nästan ända fram till oss, innan de tar ett par steg in i det höga gräset vid sidan av vägen. Så fort de gått förbi bilen, tittar de ut igen och fortsätter sina vandring längs vägen.

Vi är i Krugerparken i Sydafrika och har kommit hit på en safari i egen bil.

Bokning av campingplats har vi gjort på nätet och vid ingången har vi skaffat oss ett häfte med kartor, djurlista, beskrivning av naturtyper och fakta om vad vi förväntas se i parken. Det är inte utan att det känns lite mer äventyrligt att köra själv.

Det första djur vi ser är en antilop, en kudu med elegant skruvade horn. Sedan blir listan lång. Fyra giraffdamer sträcker nyfiket halsarna efter oss. Ett par noshörningar hoppar förvånat till när vi överraskar dem efter deras svalkande lerbad. En elefantfamilj mumsar i buskagen och vi förundras över hur så stora djur kan gömma sig så pass väl att det då och då bara är de vajande buskarna som avslöjar var de är någonstans – ända tills en av dem bestämmer sig för att gå över vägen precis framför bilen. Och så en till och en till.

Elefanternas familjeliv slutar aldrig att fascinera. Överst står den dominerande matriarken och hon kan följas av några få familjemedlemmar – eller flera tiotal. När hannarna blir könsmogna lämnar de flocken och ger sig ut på egen hand, ibland i sällskap med en "ålderman" som lär dem om livet.

På kvällarna slår vi nattläger i någon av de tolv campingplatser som finns inom parkens gränser. Genom att byta campingplats varje kväll får vi ut maximalt av Krugerparkens många naturtyper.

Första natten väljer vi i Pretoriuskop som ligger bara några kilometer från en av huvudingångarna. Det är rent, välhållet och snyggt. Mellan parken och vårt tält löper ett förtroendeingivande staket, men känslan av att vara i vildmarken är ändå påtaglig.

Några impalor har sökt sig in bakom det skyddande staketet och betar lugnt mellan vårt tält och toaletterna, vi betraktar dem på avstånd utan att försöka närma oss.

Även om djuren i parken ser bilar och människor som en del av omgivningen, är den främsta regeln på safari att betrakta de vilda djuren som just vilda. Vi är där på deras villkor – bryter vi det förtroendet börjar vi också äventyra vår egen säkerhet.

Safariupplevelsen förstärks av nattens ljud som tränger in genom tältduken och när klockan ringer nästa morgon håller solen just på att färga dagen. Vårt mål är Berg-en-dal, något längre söderut. På vägen dit passerar vi fem av parkens naturtyper och trots att det är sommar och gräset är högt kryssar vi friskt i vår djurlista.

Sedan apartheidregimen föll 1994 har andelen naturskyddad mark ökat och det finns i dag 19 nationalparker i Sydafrika. Samtliga kan man besöka på egen hand och till skillnad mot i andra delar av södra och östra Afrika har Sydafrika ett parksystem som med bra skyltar och detaljerade kartor gör det enkelt för den självständige resenären att ta sig fram.

Det krävs med andra ord inga övernattningar i lyxlodge med helpension och guide – något som brukar kunna gå loss på flera tusen kronor per person och natt – för att få uppleva Sydafrikas unika djurliv.

Med hjälp av en bra kikare, en lättöverskådlig bok om däggdjur och en fågelbok, blir vi under några dagar i parken vår egen guide. Det tar kanske lite längre tid att identifiera djuren och vi har inte samma kunniga ögon som en spejare med livslång erfarenhet men safarin blir vår egen. Vi väljer var vi ska stanna, vilka vägar vi ska åka och på vilken picknickplats vi vill äta lunch. Vi äger varje upplevelse. Och den är unik.

Så reser du dit

Reguljärflyg till Johannesburg med exempelvis KLM, Lufthansa, Turkish Airlines, British Airways och South African Airways. Biljettpris från cirka 8 000 kronor. Därifrån kan man antingen flyga vidare till Nelspruit eller hyra bil och köra direkt till Krugerparken.

Bo

Sydafrikas nationalparker erbjuder olika boende från camping till stugor och lyxigare gästhus. Priset varierar beroende på park och säsong. Boka helst boende ett par veckor i förväg under högsäsong. Bokning och betalning kan ske på Sanparks webbsida, www.sanparks.org.

Hyra bil

Att hyra bil i Sydafrika är relativt billigt. En fyra-dörrars mindre bil med luftkonditionering, fria mil och självriskåterbetalning (bra att ha i Sydafrika) kostar från cirka 250 kronor per dag. Alla parker har en bensinstation inom området eller i direkt anslutning till parken. Bensinpriset ligger strax under tio kronor litern. Ett tips är att boka hyrbil via en hyrbilsagent, exempelvis www.holidayautos.se eller www.ebilhyra.se

Valuta

1 sydafrikansk rand (ZAR) är ungefär detsamma som en krona. Kontokort används nästan överallt och det finns gott om bankomater. Kreditkort funkar utmärkt, men inte för bensin. Då gäller kontanter.

Äta

Vill du inte ha självhushåll eller tycker det är onödigt att köpa köksutrustning om du tältar, har nästan alla parker någon form av restaurang eller café. För den som hyr stuga med kök och självhushåll är det bra att bunkra mat före parken, utbudet och priserna är bättre i en vanlig matvarubutik.

Aktiviteter

Safari på egen hand kan utökas med olika aktiviteter i parkerna, exempelvis gående safari med guide, soluppgångs- eller solnedgångstur med bil och guide, mountainbike, ridning och fiske. Alla parker erbjuder inte alla aktiviteter. Den enda park som har en golfbana är Kruger.

Visum

Behövs inte för svenska medborgare som turistar i landet i max tre månader.

Malaria

Endast två nationalparker, Kruger och Mapungubwe ligger i malariaområde. Reser du till dessa rekommenderas malariaprofylax.

Språk

Engelska är gångbart nästan överallt och ett av landets elva officiella språk.

Kostnader

Alla som besöker en nationalpark betalar en naturvårdsavgift per dag. För Krugerparken är den cirka 190 kronor per vuxen. Avgiften varierar beroende på park. Att campa i Krugerparken kostar omkring 180 ZAR för en campingplats, två personer ingår, övriga betalar cirka 55 kronor extra. Priset för en bungalow startar vid 800 kronor.

Känns det klumpigt att ta med ett tält på flyget, köp ett i någon av Sydafrikas många campingbutiker, kostnad mellan 700 och 1 000 kr.

Görel Espelund

Textförstoring

Dela

Tips på parker

Addo Elephant National Park, ligger nära Port Elizabeth. Som namnet antyder finns mycket elefanter här, men parken har expanderat under de senaste åren och erbjuder betydligt mer än så. Naturvårdsavgift, 150 kronor, camping 175 kronor för två.

Golden Gate Highlands National Park, nära Lesotho, har bland annat vitsvansad gnu och erbjuder kanotfärd och ridning. Naturvårdsavgift drygt 100 kronor, camping cirka 150 kronor för två personer.

Karoo National Park, i hjärtat av halvöknen Karoo. Ett tufft, men unikt landskap som kan vara krävande mitt på sommaren. Här finns bland annat spetsnoshörning och bergszebra. Naturvårdsavgift drygt 100 kronor, camping 175 kronor för två personer.

Läs mer: www.sanparks.org

Läs mer

Kommentarer