Kvinnor missar ofta symptom på härtinfarkt

Mer än hälften av de kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt inser inte allvaret. I stället gissar de på banalare åkommor. Det visar en undersökning som gjorts på Helsingborgs lasarett

Merparten av de kvinnor som vårdas för hjärtinfarkt på Helsingborgs lasarett eller 89 procent är nöjda med det bemötande och det akuta omhändertagande de får där.
Men mer än varannan eller 57 procent förstår inte att de drabbats av en livshotande sjukdom. I stället tror de att det är fråga om förkylning, astma, magkatarr, gallstensanfall, lunginflammation eller någon annan enklare krämpa.
Särskilt gäller det yngre och medelålders kvinnor (33 - 59 år)
Det visar en undersökning som lasarettet gjort i samarbete med Malmö högskola och dåvarande distriktsnämnden i nordvästra Skåne.
Efter att ha inhämtat tillstånd från berörda enheter inom sjukvården och Regionala etikprövningsnämnden i Lund körde man igång.
Projektansvarig blev doktor Elisabeth Karlsson på Malmö högskola.
— Utgångspunkten var att symtom som kvinnor uppger vid akut kranskärlssjukdom ofta underskattas eller misstolkas av sjukvården. Vilket kan leda till försenad eller felaktig diagnos, säger Elisabeth Karlsson.
Undersökningen omfattade tiden 1 november 2005 - 31 oktober 2006. Under den perioden var drygt 260 kvinnor inlagda för hjärtinfarkt/akut kranskärlssjukdom på Helsingborgs lasarett.
Av dessa kunde 140 utfrågas om sina upplevelser.
Elva procent var missnöjda antingen för att de fått vänta för länge på akutmottagningen eller för att de inte blivit trodda när de sökte akut hjälp. Medan resten var nöjda.
Nästan en fjärdedel eller 24 procent kände ingen smärta och inget obehag under det akuta insjuknandet.
Smärtans svårighetsgrad och att den inte ville släppa var vanligaste orsaken till att de drabbade sökte läkarvård. Drygt var fjärde hade kontakt med vårdcentral före transporten till sjukhus. Men i de flesta fall var det släktingar eller vänner som uppmanade och hjälpte kvinnorna att söka sjukhusvård.

Undersökningen beställdes våren 2005 av dåvarande distriktsnämnden för nordvästra Skåne som ville granska vården ur genusperspektiv. Sjukvårdspolitikern Ulla-Britt Andersson (s) är förvånad över resultatet. Hon tycker inte att den ger svar på de frågor man ställde.
— Vi ville klarlägga om kvinnor behandlas annorlunda än män, om de får billigare mediciner och om de sjukskrivs kortare tid än män, säger Ulla-Britt Andersson.
Men några sådana besked ger undersökningen inte.
— Det uppdraget fick vi aldrig, säger doktor Elisabeth Karlsson på Malmö högskola som varit projektansvarig för undersökningen.
I stället har man enligt de skriftliga direktiven koncentrerat sig på kvinnors symtom och upplevelser samt hur de som tas emot av triagesjuksköterska bemöts.
Hur de uppgifter och resultat som framkommer i rapporten ska användas vet Elisabeth Karlsson inte.
Nyligen har dock regionens vårdproduktionsberedning givit hälso- och sjukvårdsdirektör Karin Christensson i uppdrag att undersöka om den skånska sjukvården är ojämlik, om den gör skillnad på män och kvinnor när det gäller bemötande, omhändertagande och medicinska insatser.
I första omgången handlar det även i den undersökningen om hjärt- kärlsjukdomar men också om stroke.

Lennart Näsström