Framtidens transporter på spåret

En del av framtidens transporter kommer att ske några meter över marken i små automatiska spårbilar. Åtminstone om man får tro entusiasterna.

HELSINGBORG. I dag hålls ett seminarium i Helsingborg om spårbilar och ett allt större miljömedvetande driver på utvecklingen.

Trafik och transporter står ofta i fokus när det handlar om miljön. Det är en anledning till att allt fler tittar på miljövänliga spårbilar som ett alternativ i framtiden. Och intresset för det som i dag ser ut som science-fiction ökar. Förra veckan besökte infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) en försöksanläggning i Uppsala och i dag hålls ett seminarium om spårbilar i Helsingborg. Och i många kommuner runt om i landet pågår utredningar för att se om det går att bygga fullskaleanläggningar i Sverige. Kiruna, Uddevalla och Uppsala är exempel på kommuner där man tittar på spårbilar som ett alternativ för framtidens transporter.

— Tanken är absolut inte ny men de senaste tio åren har tekniken utvecklats så mycket att spårbilar blivit mer intressanta, säger Kjell Dahlström, generaldirektör på SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys.

Ytterligare en förklaring till att spårbilar fått allt mer uppmärksamhet är att systemet stämmer bra med framtidens krav.

— Spårbilar tillfredsställer de transportpolitiska målen väl, säger han.

Det handlar bland annat om miljövänlighet, hög tillgänglighet och säkerhet.

Kjell Dahlström menar att spårbilar bör tas på största allvar. Något som alltid inte är fallet. Särskilt inte av dem som har störst ekonomisk möjlighet att stötta utvecklingen.

— Det är privata intressen som ligger i framkant. Det offentliga har ofta rackat ned på spårbilar, säger Kjell Dahlström.

Han tror att det beror på att ett nytt transportsystem ses som en konkurrent till redan befintliga system, exempelvis vägar och järnvägar. Att dela resurserna med ytterligare ett transportsätt är svårt att motivera.

Kjell Dahlström är en av flera föreläsare vid dagen seminarium. Ett arrangemang som samlat de flesta av de svenska aktörerna. Men någon särskilt stor grupp utgör de inte än så länge.

En nackdel med spårbilar är de höga kostnaderna vid byggandet. Därför har Kjell Dahlström fört fram tanken på att staten bör ta ett större ansvar för utvecklingen. Och kanske skulle det till och med ske i samarbete med andra länder. Han tror inte att enskilda kommuner själva kan fatta beslut om spårbilssatsningar.

— Vi har sagt att en internationell tävling för att få fram en standard kanske vore ett bra sätt att driva på.

Det skulle minska kostnaderna markant tror han.

En annan stor nackdel är det visuella intrånget. Att få acceptans för att låta spårbilar susa förbi utanför fönstren och skymma utsikten kan vara svårt enligt Kjell Dahlström. Samtidigt tror han att det är möjligt att lösa. Spårdragningen är mer flexibel än vid marken och störningen liten. Spårbilar är väldigt tysta.

Om spårbilar verkligen blir framtidens melodi återstår att se. Just nu tittar SIKA på de samhällsekonomska effekterna av att bygga spårbilsbanor. Även om det är dyrt att bygga kan det ändåvara lönsamt menar Kjell Dahlström. Rapporten ska vara klar till sommaren.

— Håller spårbilar vad de lovar så blir det här mycket samhällsekonomskt gångbart.

Bakgrund: Spårbilar och liknande.

#Redan i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet (!) byggdes de första spårbilsliknande systemen i tyska Wuppertal och amerikanska Chicago. Det tyska bestod av större vagnar som hängde under en balk. I Chicago satsade man på spårväg på stolpar. Båda systemen är fortfarande i drift.

#Från 60-talet och framåt tog utveckling åter fart. 1975 stod ett system med mindre vagnar klart i Morgantown i USA. Det går i markplan och transporterar än i dag passagerare.

#Idag pågår flera projekt runt om i världen. Till hösten ska ett helt automatiskt spårbilssystem med små vagnar stå klart vid Heathrows flygplats i London.

Fakta: Så funkar spårbilar.

#Det finns flera olika varianter på spårbils- eller spårbilsliknande system. De enskilda vagnarna kan vara små med plats bara för fyra passagerare och viss last, eller stora som bussar med plats för fler resenärer.

#De kan gå på balkar över markplanet eller hänga under. De kan också gå på marken.

#Gemensamt är att vagnarna styrs automatiskt utan förare.

#Huvudpoängen med spårbilar är att de inte tar så mycket plats i markplanet och att de inte kör efter tidtabell, utan när resenärerna vill åka. På så sätt kombineras bilens och kollektivtrafikens fördelar.

#I sin mest utvecklade form kan specialbyggda spårbilar köras både på vanliga vägar och på balkarna.

Fördelar och nackdelar

#Ett system med spårbilar delar flera för- och nackdelar med andra transportsätt. Här är några exempel.

#Fördelar: Fordonen drivs med el. Det gör att energiproduktionen kan ske centralt och miljövänligt.

#Spårbilar kan gå under en balk flera meter upp i luften och frigör därmed markyta som kan användas till annat.

#Systemet saknar tidtabell. Spårbilarna väntar på passagerarna vid stationerna och inte tvärt om.

#Resorna sker utan byten. Man anger slutstation och dit åker spårbilen.

#Olycksrisken på grund av dåliga eller berusade chaufförer upphör.

#Det blir inga avgaser eller utsläpp och spårbilarna bullrar inte.

#Nackdelar: Balksystemet stör utsikten.

#Väldigt dyrt att bygga.

#Systemet bygger på avancerad teknik som kan krångla.

#Att resa utan chaufför kan upplevas som otryggt.

#Det finns ingen standard för hur systemet ska byggas.

På hd.se finns en lista på länkar till mer information på nätet om spårbilar.

Peter Ferm peter.ferm@hd.se042-489 90 93