Gästarbetare fick svarta löner
Svartjobb för 40 kronor i timmen, 16-timmars arbetspass och sovplatsen på arbetsplatsens golv bland thinner och lackfärger. Nu berättar de polska byggarbetare som renoverat hjälporganisationen Emmaus Fredriksdals gård utanför Svalöv om nio månaders helvete.
Bildmaterial
Artur Zisimski och Wojciech Biela från Polen har arbetat svart i nio månader. Renoveringsarbetena på Emmaus Fredriksdal och hos Emmaus Björkå i Småland med en uppdragsgivare som konstant förhalade både de utlovade vita lönerna och själva löneutbetalningen har nu gjort dem rejält trötta. "Det var alltid problem" säger de.
Robert Nilsson, ombudsman på Byggnads Syd menar att uppdragsgivaren måste skaffa ett avtal för sin arbetskraft om han ska fortsätta med renoveringsarbetena.
Det här är Emmaus
Den ideella föreningen Emmaus Fredriksdal i Svalöv är en av flera mindre systerorganisationer till Emmaus Björkå. Föreningen i Svalöv skickar 95 procent av alla kläder de samlar in till huvudorganisationen. På gården Fredriksdal driver man loppmarknad för att samla in pengar till bistånd som också kanaliseras genom den stora organisationen.
Emmausrörelsen är en solidaritetsorganisation som genom försäljning samlar in pengar till sitt biståndsarbete. Emmausrörelsen startades i Frankrike efter första världskriget och kom till Sverige på 1960-talet. 1965 köpte några grupper den nedlagda glasbruksbyn Björkå i Småland och bildade Emmaus Björkå. Då inleddes stödet till befrielserörelser i tredje världen som kämpade mot kolonialt förtryck. Sedan dess har de fortsatt att stödja främst länder som tidigare varit kolonialiserade. Solidaritet, stöd till mänskliga rättigheter och kamp mot rasism är några av rörelsens ledord. Biståndet går till Palestina, Nicaragua, Angola och Västsahara.
I dag har Emmaus Björkå verksamhet i Malmö, Halmstad och Göteborg. Den internationella Emmaus-rörelsen vari Emmaus Björkå ingår finns i dag i 38 länder.
Källa: Emmaus Björkå och Emmaus Fredriksberg
SKÅNE. – Rent slavliknande förhållanden, säger Robert Nilsson, ombudsman vid fackförbundet Byggnads Syd som tagit sig an ärendet och fnyser åt Emmaus ledord om medmänsklighet och solidaritet.
Wojciech Biela och Artur Zisimski suckar djupt och tar sats för att berätta. Hur de blev lovade vitt arbete för sju år framåt och en bra bostad. Överenskommelsen gjorde de med Fredriksdals fastighets-ägare Robert Larsson, tillika verksamhetsansvarig för Emmaus Fredriksdal. Lönen skulle vara 70 kronor i timmen. Och visst, de första två veckorna i oktober förra året fick de också 70 kronor i timmen och papper på det, sägerArtur Zisimski.
Men, fortsätter han, sedan sjönk lönen successivt. Först 50 kronor i timmen, sedan 40 kronor i timmen. Vid övertid blev det 20 kronor med motiveringen att då var de trötta och orkade inte arbeta lika intensivt.
Och de visste aldrig hur länge de skulle behöva jobba. Ibland blev det 16-timmarspass, ibland hela natten när deras uppdragsgivare hyrt en särskild maskin som de bara fick låna över natten.
Boendet som de blivit lovade visade sig vara golvet i de olika hus de renoverade. Efter att ha målat med lackfärg och använt thinner fick de gå och lägga sig i ångorna.
– Det är klart att vi mådde dåligt, man mår illa och får ont i huvudet, säger Wojciech Biela och fortsätter berätta om när de renoverade ett annat hus som Robert Larsson ägde i Rörstånga. Där saknade de värme under hela tre vinterveckor. Den pellets som deras uppdragsgivare gav dem räckte inte på långa vägar för att värma upp huset. Tio grader inomhus var inte ovanligt, säger Artur Zisimski och ler snett när han berättar att katten som bodde i huset, den frös ihjäl.
När de började arbeta på gården i Fredriksdal var de tre men deras tredje kollega fick åka tillbaka till Polen efter att han skadat foten vid ett fall från en stege sex meter upp i luften. När det visade sig att han inte brutit foten utan bara fått en spricka sa uppdragsgivaren Robert Larsson till honom att gå ut och jobba igen, berättar de.
– Han mådde dåligt psykiskt också, både den tuffa arbetsmiljön och att det alltid var problem med Robert Larsson, säger Artur Zisimski.
Sedan midsommar jobbar de inte längre åt Robert Larsson, Wojciech Biela berättar hur han helt enkelt blev utslängd ur huset där han bodde.
Anledningen? Att de tjatat för mycket om att få vita löner och att de för en månad sedan berättade för medlemmarna vid Emmaus Björkå i Småland där de också arbetat om sina problem med uppdragsgivaren.
För trots att de från början gjort klart att de ville arbeta vitt för att kunna få svenska personnummer och bosätta sig här, så har Robert Larsson förhalat det i nio månaders tid. Lönen betalade han inte heller ut i tid.
När de gick hungriga för att de inte hade råd att köpa mat stack han åt dem en hundralapp.
Robert Nilsson på Byggnads kallar det hela en katastrof – de har arbetat helt utan avtal och försäkringar. Nu hoppas han att fler som är i Artur Zisimski och Wojciech Bielas situation vågar höra av sig till facket. För de är långtifrån ensamma, menar han:
– Det här är tyvärr en verklighet i Sverige i dag.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus