Villaägare slåss mot kapningar av lagfarter
Den lucka i myndigheternas rutiner som gör att okända personer kan lura till sig lagfarten till någon annans hus skulle lätt skulle kunna åtgärdas. Men nej, det blir för mycket pappersexcersis, menar justitieminister Beatrice Ask.
Lagfartskapning
Lagfartskapningar innebär att en person med förfalskade handlingar ansöker om lagfart hos Lantmäteriet och därmed registreras i fastighetsregistret som ägare. Syftet är att lura till sig pengar genom att ta lån med huset som säkerhet.
Fastighetsägaren förlorar dock inte äganderätten till fastigheten utan är fortfarande civilrättslig ägare. Inte ens om bedragaren säljer fastigheten vidare till någon som köper huset i god tro så kan den ursprungliga fastighetsägaren bli av med äganderätten. Lantmäteriet råder den som upptäcker att lagfarten har ändrats att genast kontakta en advokat.
Källa: Lantmäteriet
SKÅNE. I går berättade HD om Eva och Nils i Torekov som inte längre äger sitt hus – en okänd 29-åring i Stockholm står i stället som lagfaren ägare till deras hus. Skrämmande hur enkelt det är, säger Eva och Nils – några förfalskade namnteckningar på köpekontrakt och lagfartsansökan, sen är det klart och bedragaren kan ta lån med huset som säkerhet.
Lagfartskapningar är ett brott som husägare idag är väldigt oskyddade mot, menar Villaägarnas Riksförbund som i början av sommaren startade en kampanj för att reglerna kring lagfartsärenden måste förändras.
Lantmäteriet, som handlägger lagfartsärenden, borde skicka ut en underrättelse till den person som säljer huset innan de ger lagfart på fastigheten till en ny ägare, menar de. Då får husägaren en chans att reagera om någon försöker få ut en lagfart på huset med falska namnteckningar. Men justitieminister Beatrice Ask har, på en direkt fråga i riksdagen, svarat att det skulle bli för dyrt och krångligt för myndigheterna att hantera ett sådant system.
– Ett ihåligt resonemang, vi tror ju att vi lever i en rättsstat, säger Stefan Stjernedal, regionchef i Villaägarnas Riksförbund region syd. Han kallar hela situationen, inklusive uttalandet från justitieministern, absurd.
I dag ersätter staten i stället dem som drabbas av lagfartskapningar genom att betala vad det kostar i bland annat advokatkostnader för att få tillbaka lagfarten.
Men att ändra rutinerna hos Lantmäteriet skulle, enligt Stefan Stjernedal, kosta staten en och en halv miljon kronor om året – växelpengar i sammanhanget, det borde staten kunna betala för att stå upp för rättssäkerheten, tycker han.
För lagfartskapning är ett brott, 29-åringen som kapat Nils och Evas hus till exempel är nu efterlyst och polisanmäld misstänkt för urkundsförfalskning.
Lantmäteriet utreder nu, på uppdrag av regeringen, vilka möjligheter som finns för att förhindra lagfartskapningar. Resultaten ska redovisas i november.
Enligt Lantmäteriet är kapningar väldigt sällsynta, de fall som de upptäckt finns i Stockholmsområdet, där flera hus utsattes för kapningsförsök i våras. En gemensam nämnare verkar vara att de hus som råkar ut för lagfartskapningar inte är belånade, något som förenklar proceduren för bedragarna.
– Ska man behöva belåna sitt hus för att vara skyddad mot det här, undrar Eva i Torekov.
Hon och hennes make hade inte tagit några lån på sitt sommarhus och de tror att det är därför som 29-åringen valde just dem.
Sedan Villaägarnas Riksförbund drog i gång sin kampanj i början av sommaren har Lantmäteriet fått mer än 2 000 mejl från oroliga husägare som undrar om de verkligen äger sitt hus.
Den som vill kan själv kontrollera via deras hemsida:
http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_NewsPage.aspx?id=14367
Fotnot: Eva och Nils i Torekov heter egentligen något annat.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus