Torsken i Öresund specialstuderas
Trots att torsken är en så vanlig matfisk vet vi för lite om hur beståndet ser ut i Öresund – och hur fisket och miljön påverkar. 2009 startas en stor studie som ska ge svar.
HELSINGBORG. I Östersjön har fisket gått hårt åt torskpopulationen. Likadant är det i Kattegatt.
I Öresund däremot finns det ganska gott om torsk.
Men exakt hur mycket torsk finns det och varför är populationen så stor just här? Vilken inverkan har miljöfaktorer, yrkesfisket och det omfattande sportfisket?
Frågorna är många, men svaren få. Nu ska Öresundstorsken kartläggas.
Nästa år sparkar de danska och svenska fiskeriverken igång en omfattande studie tillsammans med flertalet kommuner utmed Öresund. Campus Helsingborgs marinbiologer, Köpenhamns universitet och länsstyrelsen deltar också.
Projektet ska administreras av Öresundsvattensamarbetet, som är ett dansktsvenskt miljösamarbete som pågått sedan 1995.
Initiativet till studien kommer från Peter Göransson och Michael Olesen. Den förstnämnde har sedan länge ansvaret för Helsingborgs övervakning av Sundet – det så kallade kustkontrollprogrammet. Michael Olesen är lektor på Helsingörs marinbiologiska laboratorium.
Fiskeriverkets laboratorium i Lysekil har de senaste åren märkt och följt torskar i bland annat Öresund, vilket HD har skrivit om. Projektet visar att en hel del torskar vandrar in i Öresund, men att här också finns stationära bestånd.
Men det behövs mycket mer kunskaper om detta, anser Olesen/Göransson
– Vi behöver lära oss mer om torskarnas migration. Vi kommer att märka individer. Det svåra blir att hitta dem igen. Vi ska också fästa sändare på dem, men det är en dyrbar metod, säger Michael Olesen.
Han och Peter Göransson tror att den relativt stora torskpopulationen i Öresund delvis beror på de speciella livsbetingelserna här.
– Det trålningsförbud som rått i Öresund sedan 1930-talet gynnar torsken. Garnfisket är betydligt mer skonsamt för torskbeståndet, säger Michael Olesen.
Kunskapsbristen om torsken har lett till en smått absurd debatt i Sverige, tycker Peter Göransson:
– Många är hatiska mot fiskare och fiskarna själva bevakar varandra och tycker att de andra gör fel. Gemene man vill knappt köpa torsk, så de torskar som fångas i Öresund exporteras medan vi själva äter importfisk från Kanada och Nya Zeeland.
Det är så mycket konstigheter att det inte är klokt, anser Peter Göransson.
– Rödlistningen av torsk innebär att även Öresundstorsken omfattas – trots att beståndet här troligtvis inte är hotat. Det är olyckligt, tycker jag. Vi skulle kunna ha ett bärkraftigt småskaligt yrkes- och sportfiske.
Men fisket behöver bedrivas på ett bättre sätt, menar han. I dag ligger båtarna precis över lekplatserna.
– Så gjorde man i Bohuslän också. Där har fiskarna nästan helt försvunnit i många skyddade fjordar, så att man nu tvingas göra försök med inplantering.
Att utforma en miljöcertifiering av både yrkes– och sportfisket blir ett av målen för den kommande studien.
Projektet ska pågå i tre år och förhoppningsvis finansieras med medel från EU. Ett antal marinbiologer ska anställas.
– Jag räknar med att satsa 80 procent av min arbetstid på detta, berättar Peter Göransson.
Blir det inget EU-bidrag ska medel sökas från andra håll, bland annat forskningsfonder.
– På ett eller annat sätt startar studien – den är så pass viktig, slår Michael Olesen fast.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus