Båstadbo kan ta kurs mot Somalia
Inom kort kommer regeringen att fatta beslut om att Sverige ska skicka örlogsfartyg till Somalias kust. Uppdraget är att eskortera FN:s mattransporter. Båstadbon Mikael Lilja är tillträdande fartygschef på korvetten HMS Stockholm som ska ingå i styrkan.
Bildmaterial
Mikael Lilja på sin arbetsplats, bryggan på HMS Stockholm.
Korvetten HMS Stockholm.
Kapten Lilja
Piratverksamhetens följder
Uppskattningsvis 90 procent av det gods som handlas i världen passerar Suezkanalen, Adenviken och Somalias kust. Den omfattande piratverksamheten har gjort att de största rederierna överväger att helt undvika de laglösa områdena. Den enda alternativa sjövägen, runt Afrikas sydspets, innebär en förlängning av frakttiden med i genomsnitt tre veckor, vilket påverkar priserna. Källa: Reuters
HMS Stockholm
HMS Stockholm och HMS Malmö byggdes 1984-1985 på Karlskronavarvet som ledningsfartyg för de dåvarande ytstridsflottiljerna. Fartygen modifierades under 2000-2002 då de bland annat utrustades med ett toppmodernt stridsledningssystem.
Besättning: 35 man varav 16 värnpliktiga
Längd: 50 meter
Deplacement: 380 ton
Fart: 30 knop
Beväpning:
8 stycken RB15 Sjömålsrobotar
1 styck 57mm allmålskanon
4 stycken 40 centimeters ubåtsjakttorpeder
4 stycken antiubåtsgranatkastare
kulsprutor
Operation Atalanta
Sverige ska delta i operation Atalanta som EU genomför på FN-mandat för att skydda FN:s mattransporter till Somalia. Den internationella korvettstyrkan som består av korvetterna HMS Stockholm HMS Malmö och stödfartyget HMS Trossö. Fartygen, med en sammanlagd besättning på cirka 150 personer, kan vara på plats utanför Afrika tidigast i april. Först ska besättningarna plockas ut och det kommer att ske tidigast i januari och sedan tar det ett par månader att öva och trimma styrkan. Uppdraget är att man tillsammans med 15 andra EU-länder ska eskortera FN:s World food programs mattransporter till befolkningen i Somalia. Operationen ska stå under brittiskt befäl beräknas kosta den svenska staten 200 miljoner kr.
Karlskrona. Regnet i novembermörkret piskar kommandobryggans rutor randiga. Båten kränger lätt i sina förtöjningar där hon ligger knappt hundra meter innanför grindarna till Örlogshamnen i Karlskrona.
Örlogskapten Mikael Lilja slänger en blick i instrumentpanelens digitala siffror och säger;
– 17 sekundmeter.
Tidigare i veckan har försvarsministern, Sten Tolgfors, sagt att regeringen ska besluta om att skicka örlogsfartygen Stockholm, Malmö och Trossö till en skarp insats i Indiska Oceanen nästa år.
– Vi är beredda och vi vill åka, säger Mikael Lilja med bestämdhet i rösten.
Hur ska ni klara värmen och är inte det här fartyget lite för litet för Indiska oceanen?
– Det är riktigt och vi har installerat extra kylanläggningar. Båtarna är byggda för den betydligt grundare Östersjön, men när korvetterna Sundsvall och Gävle deltog i en insats utanför Libanon 2006 gick det bättre än väntat. I de långa våglängderna klarade de sig till och med bättre än de stora tyska fartygen. Men vi har anlitat konsulter som tittar i detalj på vad vi eventuellt skulle behöva ändra på.
Rent praktiskt, hur ska ni operera?
– Vi har övat mycket på eskorttjänst i konvoj och lägger stor vikt vid optisk spaning, alltså mer folk med kikare på bryggan.
Piraternas små gummibåtar är svårupptäckta med radar.
– Så fort vi ser något som går mot oss så söker vi upp och tar kontakt med radio, lampa eller högtalare. Samtidigt försöker vi styra undan det vi skyddar. Gör angriparna inte som vi säger varnar vi först muntligt och sedan med varningsskott.
Det man i första hand kommer att använda är kulsprutor, kanonen är inget alternativ om man ligger nära sitt skyddsobjekt.
Men vad händer om angriparna inte avbryter?
– Normalt sett får jag aldrig skjuta först, men vi vet inte vad vi kommer att få för insatsregler.
Med tanke på vad som hände när indiska flottan sänkte ett piratmoderfartyg häromdagen så har läget i området tuffat till sig.
– Vi har en kollega ombord på danska Søværnets HDMS Absalon som under de senaste månaderna avväpnat många pirater i området. Hans erfarenheter blir naturligtvis värdefulla för oss.
Mikael Lilja har aldrig funderat över sitt yrkesval. Efter värnplikten 1986-87 blev det officersskolan.
– Det är ett otroligt stimulerande arbete och kamratandan ombord på ett fartyg är väldigt speciell. Det gäller både för värnpliktiga och officerskollegor. Alla är lika viktiga när man är 35 man på en såhär liten yta.
Mikael Lilja har stått i beredskap för utlandstjänst sedan 2003.
Du har fru och tre tonårsbarn, vad säger familjen?
– Det har väl aldrig blivit någon djupare diskussion eftersom jag haft det här jobbet i så många år.
Vad driver dig?
– Jag tror på tanken att hjälpa och stödja på plats, och det är det vi ska använda våra grejor till, inte sitta här och vänta på att någon ska anfalla Sverige. Jag har ju haft detta som målbild i många år och nu vill jag prova, helt enkelt.
Är du inte orolig för uppdraget?
– Nej, Jag kan det här fartyget och jag vet vad vi i besättningen kan tillsammans. Det jag har störst respekt för är havet, för det kan vara väldigt obehagligt ibland.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus