DO: "Signalement ska inte kränka"
Reaktionerna på hd.se har blivit enorma efter torsdagens artikel om polisbefälet i Landskrona som använde ordet "neger" i ett internt signalement. Många hävdar sin rätt att använda uttrycket och därför ringde vi DO, diskrimineringsombudsman Katri Linna och ställde några frågor.
Bildmaterial
DO Katri Linna.
Diskrimineringsombudsman (DO) Katri Linna.
SKÅNE. Varför ska man inte använda den här benämningen?
— Ordet neger förknippas med nigger, som alltid använts nedsättande om svarta. Det för tankarna till slaveriet och den svarta gruppen förknippar ordet med sekler av förtryck av afrikaner. Att man använde ordet "negroes" var ett sätt att avhumanisera slavarna. I stället för att kalla dem utifrån det land de kom ifrån så klassificerade man dem som negrer.
Det är därifrån ordet kommer och därför är det väldigt belastat. Och därför används det inte av gruppen själv, förutom vissa undantag. Vad som gör att man har svårt att förstå detta i Sverige är att förstå sin del av slaveriet. Man tycker att vi står utanför det, men det är ju vår historia också.
Hur då?
— På olika sätt har Sverige varit delaktigt i slaveriet, liksom hela Europa. Hela den europeiska historien är byggd kring slaveriet, även om vi inte hade plantager dit vi tog folk.
När ändrades de här tankegångarna i större sammanhang?
— I USA på 60-talet växte medborgarrättsrörelsen sig stark och man ifrågasatte ordet negro. Man ville definiera sig själv och vad man skulle kallas. Då ville man hellre vara "black". Det är ett sätt att ta över makten över sin situation, att kunna definiera vem man är, istället för att någon annan gör det, som ägarna kunde göra, eller den vita överheten. Nu kallar de svarta amerikanerna sig ofta för afroamerikaner.
Här i Sverige är det lika sant. Man vill bli kallad för svart eller afrosvensk; det finns ett afrosvenskt riksförbund. Även vår integrationsminister Nyamko Sabuni deltog i debatter och tog avstånd från ordet redan när hon var riksdagskvinna, just på grund av den historiska belastningen.
Sen är det så att språket förändras. Det finns de som idag säger att "ja men jag har lärt mig så", men man måste inse när ett ord får en ny betydelse. Man kan inte hävda den äldres rätt att kränka ur ett sådant perspektiv. Det är ungefär som att säga att kärring inte är något elakt för det har ordet "kär" i sig. Men det är likväl ett nedsättande uttryck for kvinnor. Språkets betydelse har också ett socialt sammanhang, där det verkar och förändras över tiden.
Får du höra från svarta vad de tycker om ordet?
— Vi har arbetat mycket med afrosvenskar och i den gruppen utrycks det mycket tydligt. Jag har exempel ur en rapport som vi gett ut, där det beskrivs hur ett barn berättar om hur hon tagit upp med läraren att hon blir kallad för neger och läraren försöker bara släta över med att "de menar inget illa, du är ju ändå svart". Det här förekommer i svarta personers vardag.
— För ett par år sedan hade vi diskussion om negerbollar, som många försökte raljera kring, men det handlar just om att det upplevs som nedsättande av gruppen. Och de facto har vi allt mer övergett det uttrycket för de här havre- eller chokladbollarna. Jag tror att om man idag använder det ordet är det ett aktivt ställningstagande - man vill helt enkelt inte förstå.
— Vi har också en mycket mörk rasbiologisk historia i Sverige, som vi inte heller ska glömma bort. Den dimensionen kommer in i den här frågan.
Polisbefälets ordval, är det en fråga du skulle kunna ta upp?
— Ja, möjligen. Utifrån att det handlar om den allmänna problematiken som målas upp kring polisens diskriminering, och rasismen som finns inom kåren. Just frågan om signalement är gammal inom polisen. Den har stötts och blötts under flera år och DO har fått lämna synpunkter. Det finns tydliga anvisningar om hur man ska använda sig av signalementen så att de inte är kränkande.
— Dessutom kan de vara bättre formulerade, så de faktiskt får en större träffsäkerhet. För det här uttrycket säger egentligen ganska lite om personen. Det är som att säga att någon är vit - det finns nog ganska många vita med militärjacka. Det handlar istället om längden på håret, färgen på håret, på ögonen, eventuellt skägg, det finns massor av andra detaljer.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus