Skatten hemma efter tio år
Efter nästan tio år i den stockholmska försking-ringen har 1600-talsskatterna från Ausås kommit hem. De och andra skånska fynd visas nu i myntkabinettet på Historiska museet i Lund.
Bildmaterial
Christer Dahlberg och Anna Karlsson äger gården i Ausås där skatterna hittades. Nu får de för första gången se fynden rengjorda och konserverade.
Mynt, spännen, smycken och skedar. Silverskatten som hittades i Ausås 1999 kan göra vem som helst lyrisk.
Kopparskatten med 418 kopparmynt hittades 1972.
Två av sup- eller dopskedarna. Den större bär kunglig krona och är tillverkad i Norge. Hur hamnade den hos en bonde i Ausås?
Dubbelskatten från Ausås grävdes antagligen ner orosåret 1676. Efter freden i Roskilde 1658 gjorde danskarna flera försök att återta Skåne. Som fondmålningen visar blev de skånska bönderna krigets offer.
Myntkabinettet på historiska museet i lund
Den 7 juni i år öppnades myntkabinettet på Historiska museet i Lund. Det är landets näst största, efter Kungliga myntkabinettet i Stockholm, och hyser 40 000 mynt, sedlar och medaljer.
Dubbelskatten från Ausås delar monter med ett stort kopparmynt från Loshultskuppen 1676. Då lyckades ett gäng Göingebönder lägga vantarna på hela Karl XI krigskassa, enligt uppgift 250 vagnar fulla av kopparplåtar och ”vita pengar”, alltså silver. I dagens pengavärde 80 miljoner kronor. Endast ett fåtal mynt från kuppen har hittats.
Andra spännande fynd som exponeras är Danagälden i Igelösa, samt skatter från Hurva, Åhus, Harlösa och Buddahus i Västra Vram. Samt naturligtvis den största medeltida skatt som hittats i Skåne. Det var i fjol som nioårige Alexander Granhof och hans farfar skulle titta på platsen för slaget vid Lund och hittade drygt 9 000 silvermynt vid Norra Nöbbelöv.
Uppgifter om Myntkabinettet på www.luhm.lu.se.
AUSÅS/LUND. Anna Karlsson och Christer Dahlberg glömmer aldrig den där sommardagen 1999. Grävaren Lars Johansson hade kommit för att anlägga en filtreringsbädd till trekammarbrunnen bakom en av längorna. Christer sa åt honom att hålla utkik efter skatter, eftersom gamle ägaren 1972 hittade ett kärl med kopparslantar bara tio meter bort.
– Men han bara flinade. När jag hade ätit frukost gick jag ut, och då satt han där på kökstrappen, alldeles tyst, med en kittel full av silvermynt i famnen. Det första jag fick ur mig var: ”Tror du mig nu, då?”
Efter att området kontrollerats av arkeologer, visades skatten i det skick den hittats på museum i Ängelholm och Kristianstad. Därefter hamnade den, precis som kopparskatten, i ett valv på Kungliga myntkabinettet.
När det blev klart att Lund skulle få ett myntkabinett med samma säkerhetsklassning som Guldrummet i Stockholm, begärde Historiska museet att få ner dubbelskatten från Ausås.
– Jag var själv uppe och hämtade den, berättar antikvarie Ulla von Wowern, som anses vara Sveriges skickligaste kännare av medeltidsmynt.
– Det var väldigt spännande. Fynden från Ausås är enormt fina. Kopparskatten hade de gjort vid däruppe, men vår konservator Bernd Gerlach har med hjälp av Lovisa Dahl konserverat silverföremålen.
Silvret var starkt korroderat eftersom det en gång grävdes ner i gödselstacken, och det hårda arbetet med att få den presentabel har gått på runt en miljon kronor. Den består av fyrahundratrettio mynt, fyra sup- eller dopskedar, två striglakors, sex knappar, ett remändesbeslag, en sölja och nitton dräkt- eller bältesbeslag. Det äldsta myntet är präglat 1648 under Kristinas regering, och det yngsta 1674 när Karl XI var kung.
Den första skatten bestod av 418 kopparmynt, från samma tid.
Vi åker ner till Lund och Historiska museet tillsammans med Christer Dahlberg och Anna Karlsson. De har inte sett skatten sedan den lämnade Skåne. Museichef Per Karstens tar emot och berättar om myntkabinettet.
– Från 995 till 1677 präglades mynt i Skåne, och vi vill illustrera den tiden.
Museets äldsta skånska peng, en liten silverglänsande sak, tillverkades när Svend Tveskägg var kung, mellan 986 och 1014.
– Mynt är fantastiska för arkeologer. De tidsbestämmer fyndet, berättar vem som var kung, om krig och fred och orostider. Hur lönesystemet såg ut, om bedrägerier och falskmyntare – jodå, sådana fanns redan på medeltiden.
Vi kommer fram till montern med dubbelskatten från Ausås, och Christer Dahlberg och Anna Karlsson glittrar i kapp med Per Karsten. De blänkande föremålen är något helt annat än den svarta klump hopkittat silver som hittades på deras gård. Några av mynten sitter fortfarande samman, för att man ska se hur de såg ut när de hittades.
– En betydande förmögenhet för en gård, myser Per Karsten. En av supskedarna är prydd med kungakrona och tillverkad i Norge. Den ska vi forska vidare på.
Men varför gräver man vid samma tillfälle ner en silverskatt och en bronsskatt tio meter ifrån varandra?
– Vi tror att året är 1676. Bönderna ligger risigt till när danskarna försöker ta tillbaka Skåne. Båda sidors soldater plundrar, snapphanar och rövarband drar fram. Låt oss säga att de som kommer på besök torterar bonden, då kan han avslöja var bronsskatten ligger begravd och hoppas att de nöjer sig med den. Eftersom båda skatterna blev kvar i jorden gick det förmodligen illa för den här gårdens folk.
Per Karsten menar att Skåne är Europas genom tiderna mest krigshärjade provins, och han tror att många bönder drog en lättnades suck när freden slöts i Roskilde 1658.
– Trots att jag är skåning måste jag erkänna att bönderna hade betydligt högre rättslig status i Sverige, de var bland annat representerade i riksdagen. Det dröjde flera hundra år innan de fick samma rättigheter i Danmark.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus