Superbakterier dödar i det tysta
Varje dag dödas minst 70 människor i Europa av bakterier som blivit tåliga mot
antibiotika.
– I Sverige kräver bakterierna lika många dödsoffer som trafiken, säger
professor Otto Cars.
Nya läkemedel behövs, men nästan inga är på gång.
Stockholm. – Behovet av nya antibiotika är mer akut än jag tror att någon av oss har förstått, säger socialminister Göran Hägglund.
Problemen med läkemedelståliga, resistenta, bakterier är en prioriterad fråga under Sveriges ordförandeskap i EU.
Varje år smittas minst 400 000 personer i Europa och minst 25 000 människor dör på grund av infektioner med resistenta bakterier, enligt en ny kartläggning från den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Det kan jämföras med att den mycket uppmärksammade svininfluensan A/H1N1 har krävt cirka 125 dödsoffer i Europa sedan i våras.
Grova underskattningar
Infektionerna kostar dessutom cirka 1,5 miljarder euro (15 miljarder kronor) årligen i produktionsbortfall och i extra sjukhusinläggningar.
– Siffrorna är grova underskattningar. Vi har till exempel bara tittat på infektion med sex olika typer av bakterier, säger Dominique Monnet vid ECDC.
Allt oftare står läkare handfallna inför patienter som inte blir friska trots tung antibiotikabehandling. Många läkemedel har spelat ut sin roll och behovet av nya, verkningsfulla, är skriande. Problemet är att nästan inga nya antibiotikasorter är på väg ut på marknaden. En kartläggning från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA visar att bara 15 preparat med nya verkningsmekanismer används i vetenskapliga prövningar på människa för närvarande. Av dessa är det bara två som är riktade mot de värsta bakterierna, ESBL-bildande tarmbakterier.
Ingen tid för käbbel
ESBL-bakterier har dödat åtminstone sex spädbarn i Sverige det senaste året.
– Resistenta bakterier kräver ungefär lika många människoliv i Sverige som trafiken gör, säger Otto Cars, professor och ordförande i strategigruppen Strama.
– Problemet är att antibiotika inte är lönsamt för industrin att ta fram, säger professor Elias Mossialos vid London School of Economics.
Olika former av skattelättnader, förändrade patentregler, möjligheter att ta ut högre priser för antibiotika och pengar från europeiska investeringsbanken i nya forskningsprojekt är några förslag som ingår i en rapport till EU-kommissionen.
– Det enda som är riktigt klart är att det inte räcker med en åtgärd, säger Richard Bergström, vd för svenska Läkemedelsindustriföreningen.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus