"Det finns inget rätt eller fel kring autism"
Jenny Lexhed drabbades av en utmattningspsykos kort efter att hennes son fått diagnosen autism. Nu åker hon runt i landet och berättar om sina erfarenheter samt ger tips om olika behandlingsmetoder.
Bildmaterial
Skåne. När Jenny Lexheds son vid fyra års ålder fick diagnosen autism bestämde hon sig för att göra allt för att hitta en behandlingsmetod. Det slutade med att hon gick in i en utmattningspsykos och blev tvångsvårdad på psyket. Alla erfarenheter finns samlade i boken "Det räcker inte med kärlek" som kom i fjol.
Sedan dess har Jenny Lexhed även varit ute och föreläst för föräldrar, skolpersonal och habiliteringar. På tisdag den 29 september kommer hon till Helsingborg. Föreläsningen handlar både om hur det är att få ett annorlunda barn och om olika behandlingsmetoder.
— Autism är en kommunikationsstörning och barnen behöver få mycket hjälp med att lära sig sådant som andra barn lär sig med automatik genom att härmas.
Det finns många olika träningsmetoder, en av dem är intensiv beteendeterapi. Den passade Jenny Lexheds son bäst.
— Vår son, som nu är elva år, har gjort enorma framsteg. Nu kan han läsa, skriva, räkna och prata även om talet inte är så utvecklat.
Jenny Lexhed tycker inte att det går att säga att den ena metoden är rätt och den andra fel.
— Man får prova sig fram och se vad som passar varje individ eftersom kommunikationsstörningarna rör sig inom ett stort spektra.
Däremot är hennes inställning tydlig när det gäller sjukvårdens förmåga att diagnostisera barn med autism.
— Det kunde vara mycket bättre. I USA upptäcks alla senast vid tre års ålder, här kan det dröja ända upp till nioårsåldern.
Om personalen på bvc hade mer kunskap och bättre checklistor kunde fler upptäckas tidigare. Och ju tidigare barnen börjar tränas desto större chans har de att utvecklas på ett bra sätt, menar Jenny Lexhed.
För de familjer vars barn får diagnosen autism är det en stor sorg. Många oroar sig också för hur barnen ska bli bemötta och om de ska få några extra resurser i skolan.
— Det är vanligt med psykisk ohälsa hos föräldrar som har annorlunda barn, inte minst för att det kan vara svårt att prata om.
— Mitt råd till andra är att låta det ta lite tid, men sedan berätta, det är ändå det bästa. Men visst, det är en process att gå igenom innan man har accepterat att livet inte blir som man hade tänkt sig.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus