Portugal modell för svenskt höghastighetståg
År 2024 kommer det att finnas över 4500 mil höghastighetsjärnväg i världen. Om det då finns någon i Sverige är osäkert. Men om det blir så står ett projekt i Portugal modell.
Bildmaterial
Infrastrukturens framtid diskuterades på Dunkers i Helsingborg
Skåne. Vid dagens nordiska infrastrukturkonferens i Helsingborg talade bland andra Carlos Fernandes, en av de ansvariga för utvecklandet av en portugisisk höghastighetsjärnväg. Han berättade bland annat om sträckan Lissabon-Porto som beräknas stå klar 2013, en sträcka som på många sätt kan jämföras med de sträckor som kan bli aktuella i Sverige i framtiden.
Ett huvudskäl för utbyggnaden i Portugal är att utöka kapaciteten på järnvägen. Dagens spår på sträckan är kraftigt överansträngda och det behövs enligt honom bättre förbindelser.
— Ett annat huvudsyfte med höghastighetsjärnvägen är att minska beroendet av bensin och minska utsläppen av växthusgaser, säger Carlos Fernandes.
I järnvägens närhet bor tio miljoner människor, mer än vad som finns i området mellan Stockholm och Skåne där en av de svenska höghastighetsjärnvägarna, enligt en nyligen publicerad utredning skulle kunna dras. Men att det inte är lika tättbefolkat i Sverige behöver inte bara vara en nackdel för ett höghastighetsjärnvägsprojekt enligt Iñaki Barrón de Angoioti, direktör för höghastighetsavdelningen på internationella järnvägsunionen, i Paris.
— Det är mycket dyrare att bygga höghastighetsjärnväg i tätbefolkade områden än i glest befolkade områden, säger han.
Men dyrt är det under alla omständigheter. Dessutom svårt och riskfyllt. Men enligt Carlos Fernandes går det att hantera. I Portugal byggs stora delar av höghastighetssystemet i partnerskap mellan privata aktörer och det offentliga. På så sätt minskar både kostnader och risker för staten.
Gunnar Malm som utrett höghastighetsjärnvägens förutsättningar i Sverige har tittat mycket på det portugisiska exemplet.
— Det är ett av de bäst organiserade projekten i Europa och hittills har de hållit den budget de haft, säger han.
Han har föreslagit en liknande organisation för svenska förhållanden där ett fristående statligt bolag driver projektet. En lösning som Banverket i Sverige, som annars skulle vara den naturliga projektledaren gillar.
— Det tycker vi är bra. Det blir enklare och projektet kan få en egen budget utan årliga anslag som vi får, säger Katarina Norén, planeringsdirektör på Banverket.
Ännu finns inga beslut att bygga en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Skåne. Prislappen ligger på 125 miljarder kronor inklusive en sträckning från Stockholm till Göteborg. Enligt utredaren Gunnar Malm skulle sträckorna kunna vara klara 2025. Men då måste planeringen starta nästa år och allting, om uttrycket tillåts, gå som på räls.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus