Din guide till klimatmötet

Hela världens blickar riktas mot Köpenhamn i december. Politiker och förhandlare ska försöka komma överens om ett nytt avtal för att begränsa klimatförändringarna. Tusentals politiker, demonstranter och lobbyister samlas i den danska huvudstaden. Men vad handlar allt om? Vi börjar nedräkningen inför klimatmötet med en guide.

Skåne. Vad är meningen med klimatmötet i Köpenhamn i december?

Målet är att komma överens om ett nytt klimatavtal, som ska träda i kraft när Kyotoprotokollet löper ut. Avtalet ska begränsa klimatförändringarna. Ett förberedande möte hölls i Bangkok 28 september-9 oktober och ett annat kommer att hållas i Barcelona 2-6 november. Syftet är att till Köpenhamnsmötet ta fram så färdiga avtalstexter som möjligt som alla länder kan acceptera. Klimatmötet i Köpenhamn pågår 7-18 december och kommer att samla 12 000-15 000 personer. Det kommer representanter från 192 länder och en mängd olika organisationer och påtryckargrupper. Flera stora demonstrationer planeras.

Vad är Kyotoprotokollet?

En del av FN:s klimatkonvention. Protokollet antogs vid ett möte i Kyoto i Japan 1997. Det innehåller bindande krav på minskade utsläpp av sex olika växthusgaser med sammantaget fem procent under perioden 2008-2012, om man jämför med utsläppen 1990. Protokollet trädde i kraft i februari 2005, efter att Ryska federationen ratificerat det. USA ställde sig till slut utanför. Kyotoprotokollet kan ses som det första steget på vägen mot klimatkonventionens långsiktiga mål.

Vad är Förenta Nationernas klimatkonvention?

En överenskommelse om åtgärder för att förhindra klimatförändringar. Konventionen arbetades fram vid FN:s konferens i Rio 1992 om miljö och utveckling. Den trädde i kraft 1994 men innehåller inga bindande krav på minskade utsläpp. Överenskommelsen har undertecknats av drygt 190 länder. De träffas varje år för förhandlingar i det som kallas COP (Conference of the parties). Klimatmötet i Köpenhamn har fått namnet COP15.

Varför behövs det en klimatkonvention?

Hotet om klimatförändring är en av de svåraste miljöfrågor som människan ställts inför. Alla länder påverkas och alla bidrar till problemet. Slutmålet med konventionen är att stabilisera utsläppen av växthusgaser på en nivå som förhindrar farlig störning av klimatsystemet. Det kan man bara göra genom internationellt samarbete.

Vilken nivå förhindrar en farlig störning?

Det har varit föremål för diskussioner mellan forskare och beslutsfattare världen över. EU har beslutat att temperaturökningen inte får överstiga 2 grader. Det beräknas i sin tur kräva en halvering av världens totala utsläpp till år 2050.

Vad hände på klimatmötet på Bali 2007?

USA blev öppet utbuat av de andra ländernas delegater på Balimötet (COP13). Papua Nya Guineas förhandlare höll ett laddat tal till USA: "Vi vill att ni ska leda oss. Men om ni av något skäl inte är villiga att leda, lämna då över det till resten av oss. Var snälla och lämna vägen fri för oss andra". Det ledde till att USA gav med sig för trycket från världssamfundet. Det bestämdes att ett nytt klimatavtal ska omfatta alla världens länder och hundra procent av utsläppen. Klimatpanelens, IPCC:s, rekommendationer om utsläppsminskningar ska vara vägledande.

Vill alla länder vara med på ett avtal?

Det finns en konflikt mellan utvecklingsländerna och industriländerna. Industriländerna har orsakat klimatförändringarna och måste därför ta ansvar för att lösa dem, menar utvecklingsländerna. Industriländerna ska stödja utvecklingsländerna med teknik och finansiering. Men med hur mycket? Det är frågan. Klimatkonventionen anger att i-länderna ska minska utsläppen mest, men länder i snabb utveckling som Indien och Kina behöver också begränsa sina utsläpp. Är 2020 beräknas utvecklingsländernas utsläpp överstiga industriländernas. USA och Kina står var och en för sig för en fjärdedel av världens utsläpp av koldioxid. Därför är det viktigt med ett avtal som de kan acceptera.

Varför förändras klimatet?

Om det inte fanns några gaser i atomosfären som fångar in utgående värmestrålning skulle jordens temperatur vid ytan ha varit långt under nollstrecket. Atmosfären är förenklat som en filt som håller kvar värmen runt jordytan. När vi bränner olja, kol och naturgas bildas koldioxid som släpps ut i lufthavet. I dag är koldioxidhalten i atmosfären 35 procent högre än före den industriella revolutionen. Att halten stigit och stiger innebär att den naturliga växthusgaseffekten förstärks. "Filten" blir tjockare och temperaturen stiger. Halterna av andra växthusgaser som metan och dikväveoxid har också ökat.

Hur mycket har halterna av växthusgaser ökat?

Mängden koldioxid har ökat från cirka 270 miljondelar vid cirka 1750 till cirka 386 miljondelar 2008 på grund av förbränning av fossila bränslen. Det låter inte mycket men får stora effekter. Mängden metan har ökat från cirka 0,7 miljondelar för 200 år sedan till cirka 1,77 miljondelar på grund av ökad risodling och kreaturshållning.

Jag har hört talet 350 miljondelar. Vad syftar det på?

En grupp forskare har i den världsledande vetenskapliga tidskriften Nature försökt definiera gränser för vad jordklotet tål. En gräns handlar om mängden koldioxid. För att inte uppvärmningen ska bli mer än två grader behöver vi få ner halten av koldioxid till 350 miljondelar. I dag är den cirka 386. Det finns en miljöorganisation som kallar sig 350.org efter just denna gräns.

Hur har klimatet förändrats?

Jordens medeltemperatur har ökat de senaste hundra åren med 0,7 grader, men forskarna tror att uppvärmningen är på väg mot så mycket som två eller till och med tre grader. I Sverige har medeltemperaturen ökat med nästan två grader sedan 1860-talet. Elva av de tolv varmaste år som någonsin uppmätts inföll under perioden 1995-2006. Havsnivån har höjts och glaciärer har dragit sig tillbaka.

Världsnaturfonden WWF vill ha ett koldioxidtak. Vad innebär det?

Världsnaturfonden vill att klimatförhandlingarna ska leda till ett tak för hur mycket koldioxid världen får släppa ut till 2050. Utgångspunkten är att världens utsläpp mellan 1990 och 2050 inte får bli mer än 1600 miljarder ton. 40 procent är redan förbrukade. Då återstår 970 miljarder ton. För närvarande är de globala utsläppen cirka 50 miljarder ton per år. Om utsläppen ska fördelas jämnt på jordens befolkning innebär det 4,5 ton per person till år 2020 och därefter 0,6 ton till år 2050. I Sverige släpper vi ut 6 ton per person och år och i USA 20 ton. Medan man i till exempel Mali släpper ut cirka 50 kilo koldioxid per person och år.

Finns det fler sätt att begränsa utsläppen på, genom till exempel teknik?

Man kan fånga in, transportera och lagra koldioxid i till exempel uttjänta oljefält. Men tekniken föder många frågor. Vad händer om de börjar läcka? Vem har ansvaret? Energieffektivisering är ett annat sätt. Det finns stora kemiföretag som de senaste tio åren ökat produktionen med 30 procent och samtidigt minskat klimatutsläppen med 70 procent.

Källor: Naturvårdsverket, Regeringen, Europeiska kommissionen, NE, Wikipedia, boken "Makten över klimatet" av Christian Azar, boken "En ännu varmare värld" av Claes Bernes, SMHI och WWF.

Nicklas Nordström nicklas.nordstrom@hd.se042-489 91 41