Djurrättsgrupp anmäler vanvård på grisfarmar
Öppna sår, döda kultingar och grisar som äter på ett förruttnat kadaver. Missförhållandena i svensk grishållning är många, menar gruppen Djurrättsalliansen som i går presenterade filmer och bilder de tagit under besök på hundra grisfarmar. Två av de kritiserade gårdarna ligger i NV-Skåne, men ägarna där menar att det inte finns några brister i deras djurhållning.
Bildmaterial
För lite strö gör att grisarna blir rastlösa och kan börja bita på varandra. Djurrättsalliansen anser att 94 procent av gårdarna haft för lite halm eller strö i stallarna.
På många av gårdarna som Djurrättsalliansen har besökt ligger döda djur bland de levande. "De får inte bli liggande bland resten av djuren, ett dygn är för lång tid, det blir en bakteriehärd", säger Johan Beck Friis på Sveriges Veterinärförbund. Bilden är tagen på en av de Nordvästskånska gårdarna.
Fakta: Grisuppfödning
Johan Beck Friis, informationschef på Sveriges Veterinärförbund förklarar innebörden av de brott som anmälts.
Smutsig miljö, smutsiga djur, gödselbetäckt, blött underlag:
– Djuren ska ha möjlighet att ligga på ett torrt och rent underlag. Det
betyder att det måste finnas en yta i boxen där det inte finns gödsel, gegga
eller smuts. Om en gris har möjlighet att välja lägger den sig på ett torrt
och rent underlag, så blir den smutsig tyder det på att det inte finns. Det
beror på mängden djur och hur kraftig nedsmutsningen är, men är hela grisen
smutsig är det fullständigt oacceptabelt. Lever de inomhus i en betongbox
ska det inte se ut som om de legat i en gyttjepöl.
Döda djur:
– Man måste enligt lagen ha tillsyn till alla djur minst en gång per dygn. Är
det ett djur som är sjukt ska det ha tillsyn oftare, ett par gånger om dagen
så att man ser om behandlingen har effekt eller om det måste avlivas. De
djur som behandlas ska plockas undan till en separat box. Smågrisar dör då
och då för att suggan lagt sig på dem. Det är en olycklig men relativt
vanlig komplikation. Men de får inte bli liggande bland resten av djuren,
ett dygn är för lång tid, det blir en bakteriehärd.
Fixering:
– Man kan fixera suggorna första dagarna efter födseln så att de inte ligger
ihjäl sina kultingar, men inte mer än ett par dagar. Alla suggor behöver
inte heller fixeras.
Svansbitning:
– Det är ett symptom i sig på att grisarna är understimulerade. De måste ha
tillräckligt med strö på golvet för att kunna böka och tugga i, istället för
att tugga på varandra. Det måste finnas strö hela dygnet, de tuggar i sig
halmen så den måste fyllas på.
Djurrättsalliansens undersökning
Den ideella aktivistgruppen Djurrättsalliansen har under två års tid besökt hundra svenska grisuppfödningar. Enligt gruppens uppgifter motsvarar det 10 procent av industrin. Det här uppger gruppen att de hittade:
På 84 procent av gårdarna fanns uppenbart sjuka djur.
På 40 procent av gårdarna hittades döda djur, många gånger bland de levande.
På hälften av slaktsvinsgårdarna hittades aktiv svansbitning eller avbitna/skadade svansar.
På mer än hälften av gårdarna noterades att luften sticker i luftvägarna, ett mått på att ammoniakhalten ligger över gränsvärdena.
Källa: www.ettlivsomgris.se
Skåne. Under två år har ett tiotal aktivister från Djurrättsalliansen gått in på grisfarmar och fotograferat, filmat och antecknat. I går lanserade de sitt material samtidigt som de polisanmälde runt 90 av gårdarna för brott mot djurskyddslagen.
En film visar grisar som äter av ett svinkadaver. Gården där den makabra scenen utspelar sig ägs enligt Djurrättsalliansen av Lars Hultström, som har styrelseuppdrag i Svenska djurhälsovården, KHK Scan, LRF och Swedish Meats, och Sveriges Radios Ekot bekräftade uppgiften. Lars Hultström tog time-out från sina uppdrag efter avslöjandet men sa på sin telefonsvarare att han välkomnade en utredning.
Johan Carlsson från Djurrättsalliansen är en av dem som varit inne och dokumenterat på gårdar. Bara på de som varit olåsta, poängterar han.
– Vi har granskat den svenska grisens vardag. Vi har dokumenterat på hundra slumpvis valda gårdar runt om i Sverige för att ge en bred bild som möjligt, säger han.
Gruppen genomför nu en landsomfattande kampanj under namnet "Ett liv som gris".
– Det var mer missförhållanden än vi faktiskt trodde. Vi hittade en hel del ställen med ren vanvård, där det var kannibalism och stallarna var dåligt skötta. Men vi hittade också många till synes bra skötta gårdar där det förekom svansbitning och stallar som helt saknade halm, säger Johan Carlsson.
HD har besökt en av de Nordvästskånska grisuppfödare som utpekas i kartläggningen. Han menar att kritiken av hans djurhållning är felaktig, men han vill inte visa upp sina stallar för tidningen.
– Nej, dels har jag inte tid och dels vill jag inte. Dessutom får vi inte släppa in folk på grund av risken för smittospridning. Jag ska gå in och titta på det här och sen får jag polisanmäla dem som gjort intrång i mina stallar, säger han när vi visar Djuralliansens bilder från hans gård.
Är det någonting i deras kritik som stämmer?
– Döda djur ska det inte vara, de ska ju åka ut. Att djuren börjar bita på svansen, det förekommer ju. Då gäller det att hitta den grisen som gör det och plocka väck den, och behandla de som är utsatta. Men det har vi knappt någonting, det kan vara att de hittat en gris med svansbett som är behandlad.
Har vi tillräcklig kontroll av djurhållningen i Sverige?
– Ja det tycker jag. Det har blivit hårdare kontroll överallt, både i slakteri och i uppfödningen. Men vi har andra som sköter det.
Den andra grisuppfödaren i Nordvästskåne vill även han polisanmäla Djurrättsalliansen.
– Man går inte in till andra och filmar. Jag måste titta på det här men det kommer att bli polisanmälan, säger han.
Han anser att de anklagelser som riktats mot honom är felaktiga.
– Jag har inget att dölja. Vi sköter verksamheten väl, säger han.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus