Resandet ökar trots klimatdebatt
Klimatdebatten och flygets stora miljöpåverkan har inte minskat resandet.
Tvärtom.
— Den tydliga trenden är att vi reser allt längre bort och allt mer, säger
Johanna Danielsson, turismanalytiker på det internationella konsult- och
forskningsföretaget Kairos future som nyligen gjort en stor undersökning av
våra resvanor.
Bildmaterial
Vi reser mer trots diskussioner om klimathot.
Fakta
80 procent av svenskarna reser på semester. Det är väldigt högt internationellt sett. Då räknas resor med minst en övernattning in, även inom Sverige.
64 procent av svenskarna åkte utomlands på sin huvudsemester förra året. Uppdelat på inkomstgrupper ser det ut så här: 55 procent av låginkomsttagarna (här definierat som hushållsinkomst under 300 000 kronor) semestrade utomlands, 62 procent av medelinkomsttagarna (hushållsinkomst på 300 000-600 000 kronor) och 74 procent av höginkomsttagarna (hushållsinkomst över 600 00 kronor).
Långresor utanför Europa gjorde 23 procent bland låginkomsttagarna och medelinkomsttagarna samt 34 procent bland höginkomsttagarna.
Skåne. Finanskrisen har påverkat resenärerna mer än klimatdebatten, enligt undersökningen. Tre fjärdedelar av de tillfrågade svenskarna svarar att de planerar att resa som vanligt, trots klimatförändringarna.
Det är dessutom väldigt få som klimatkompenserar sina semesterresor genom de organisationer man kan klicka sig vidare till via flera av de stora resebolagens hemsidor. Att kompensera en resa till Thailand kostar mellan 200 och 1200 kronor, beroende på vilken organisation man väljer.
— Det är inte mycket, men folk tycker att det är företagens ansvar att stå för den kostnaden, säger Johanna Danielsson.
Att intresset för klimatkompensation är litet bekräftas av både Ving, Fritidsresor och Apollo.
Sedan Apollo i februari 2007 började erbjuda sina resenärer möjligheten att klimatkompensera är det bara två procent av resenärerna som gör det. Andelen har varken ökat eller minskat sedan starten, enligt Pernilla Enkler på Apollos informationsavdelning.
På Ving är andelen ännu mindre – kring en procent, enligt Magdalena Öhrn som dock hävdar att charterindustrin är en mindre miljöbov än reguljärflygen för att charterplanen är fullsatta till 99 procent.
Lika lågt var intresset för klimatet hos Fritidsresors kunder, innan resebolaget för ett par år sedan valde att införa något man kallar för "5+5". Det innebär att om resenären lägger fem kronor i klimatbidrag matchar Fritidsresor den summan. I dag ger hälften av resenärerna ett klimatbidrag, enligt Peter Hellström, presschef på Fritidsresor.
— Även om det är en liten summa ger det totalt sett mycket pengar eftersom många väljer att ge ett klimatbidrag. Förra året innebar det att vi gav cirka fem miljoner kronor till två utvalda klimatprojekt.
Johanna Danielsson menar att fler resenärer skulle klimatkompensera om det var lättare. Nu måste man klicka en extra gång för att göra det och det är ett tillräckligt stort hinder för många, tror hon.
— Vi människor är extremt bekväma. Om man skulle klicka en extra gång för att INTE klimatkompensera tror jag att fler skulle kompensera.
Men det arrangemanget är inte tillåtet, enligt Peter Hellström på Fritidsresor eftersom det innebär så kallad negativ avtalsbindning. Men "5+5" väljer man som tillval direkt på Fritidsresors egen hemsida vilket kan förklara varför så många klickar i det. 5+5 är dock ingen regelrätt klimatkompensation, utan ett bidrag.
Vilka är det då som ger sig i väg på långresorna utanför Europa? Det är förstås fler höginkomsttagare än låginkomsttagare, även om prispressen på marknaden gjort resorna relativt billiga, enligt Johanna Danielsson.
— Men framför allt är det så att höginkomsttagarna gör fler resor. De reser även på helger och åker till utlandet flera gånger om året.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus