"Flygbiljetterna måste bli dyrare"
Långresandet blir vanligare och vanligare. Trots att klimathotet verkligen är
i fokus är det bara någon enstaka procent av svenskarna som
klimatkompenserar sina semesterresor. Nu måste det bli dyrare att flyga,
menar turismforskaren Stefan Gössling i Helsingborg.
Bildmaterial
"Hur påverkas din lycka om du flyger tre gånger per år istället för fem? Jag tror det är på den nivån vi måste diskutera, inte att vi inte längre får resa", säger Stefan Gössling.
Nedgång för flyget
Under de första nio månaderna i år minskade antalet passagerare på Luftfartsverkets (LFV) flygplatser med 13 procent jämfört med samma period 2008. Antalet utlandsflygningar utanför Europa minskade med 3 procent. Minskningen förklarar LFV uteslutande med lågkonjunkturen.
— I november förra året bestämde sig svenskarna för att nu är det lågkonjunktur och då drog de ner på sitt resande, säger Henrik Littorin, analytiker på LFV.
En positiv sak för såväl miljön som för flygbolagen är att flygplanen det senare året har haft en högre beläggning.
— Bolagen har varit bättre på att snabbt dra ner på sitt utbud än de varit vid tidigare lågkonjunkturer. Därmed har de lyckats fylla sina plan bättre.
Skåne. Stefan Gössling är professor på Campus i Helsingborg där han forskar kring turism. I olika studier har han visat på konflikten mellan våra resvanor och klimatutvecklingen.
— Om du köper kravmat så har du ju en fördel i den meningen att du får mer hälsosam mat, kanske även bättre smak, råvaror som har högre kvalitet. Åtminstone kan man inbilla sig att det är så. När det gäller flyget får du inte något mer än bra samvete. Det räcker inte.
Många tror att det är snuttresorna inom Europa som är mest allvarliga, men sammantaget är långflygningarna värre ur ett miljöperspektiv. 16 procent av långresorna står för 60 procent av utsläppen, enligt Gössling. Lågprisflygen inom Europa är dock problematiska på andra sätt.
— Ryanairs strategi är att säga att de flyger gratis. "Du betalar lite skatt, men vi flyger gratis". Det budskapet har gått in, folk gillar att få något billigt, men det finns inget som säger att det måste vara så.
Enligt Stefan Gössling bör staten börja behandla flyget som andra branscher. Flygbranschen ska "bara" minska sina utsläpp med 10 procent till år 2020 medan andra har krav på 25-procentiga minskningar. Att det blivit så beror enligt Gössling på att flygbranschen varit duktig på att lyfta fram sin egen förträfflighet, att de skapar sysselsättning och tillväxt.
— De överdriver. Tittar vi på sysselsättningen så vet vi ju att tågnäringen i Europa har sparkat tusentals personer till följd av alla lågprisflygen. Jag säger inte att flyget inte skapar omsättning, men den kanske inte är så hög som man vill påstå om man tittar på helheten.
Trots att vi flyger mycket så går det ju dessutom dåligt för flygbranschen, påminner Gössling.
— SAS hade inte funnits om inte staten hade gått in. Vi betalar för att flygindustrin ska upprätthållas på ett felaktigt sätt. Det är en ond cirkel som måste brytas. Och det börjar med att vi måste betala mer.
Istället för att diskutera volymtillväxt, hur ska vi få fler och fler att flyga, borde flygbolagen enligt Gössling tänka tvärtom. Hur kan man få större vinstmarginaler per passagerare?
Det demokratiska argumentet, att lågprisflygen möjliggjort att fler samhällsgrupper kan resa utomlands, det biter inte på Stefan Gössling. Han säger att det är ett argument som lanserats av flygbolagen själva.
— Här kommer ett kapitalistiskt företag och kräver socialistiska förhållanden och då undrar jag: Varför? Kapitalismen är inte så att alla får lika, den går ut på att vissa har mer än andra.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus