Skånsk ilska över kameranej
Regeringsrättens nej i går till kameraövervakning med 16 kameror i centrala
Landskrona och beslutet att inte pröva Malmös ansökan om att få sätta upp 58
kameror utmed gågatestråket mellan Centralen och Möllevången väckte ilska
och förvåning i båda städerna.
Bildmaterial
Malmö. Faktum är att Regeringsrätten samtidigt gav Stockholmspolisen rätt att kameraövervaka Stureplan och sex andra centrala platser i huvudstaden.
— Jag är utomordentligt besviken. Jag var med och uppvaktade justitieminister Beatrice Ask (M) om kamerorna för ett halvår sedan och fick då intrycket att hon tog argumenten till sig, att hon var beredd att föreslår en lagändring som skulle öppna upp för kameraövervakning, sade Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (S) till TT.
Nu gjorde hon inte det, så juristerna har fått gå på den gamla lagstiftningen.
Enligt Reepalu är det klart visat att kameraövervakning förebygger viss misshandel, personrån och angrepp med vapen, där förövarna har planerat sina brott.
— Det går bra med kameraövervakning i Italien, i Frankrike, i Storbritannien och andra länder, varför inte här? Folk känner sig trygga med kameror.
Om regeringen får en ny justitieminister efter valet i höst, tänker Reepalu på nytt försöka få till stånd en lagändring och åter ansöka om rätt att övervaka med kameror.
Landskronas kommunalråd Torkild Strandberg (FP) var inte mindre besviken.
"Detta vittnar tydligt om att man inte har förstått allvaret i den situation som råder i centrala Landskrona. Att som Regeringsrätten påstå att kommunen bör vidta andra åtgärder känns ganska platt", sade han i en kommentar och frågade:
"Vilka åtgärder menar Regeringsrätten att vi ska ta till?"
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus