Positiva effekter efter lag i Norge
OSLO. Den 1 januari 2006 införde Norge en lag om att kvotera in kvinnor i publika företag, eller män om de var i minoritet.
När lagen trädde i kraft fick norska börsbolag två år på sig att uppfylla kravet om minst 40 procent av vardera kön i styrelserna. Procentantalet varierar dock beroende på antalet ledamöter i respektive styrelse. Om företagen inte rättade in sig i leden väntade tvångsupplösning av styrelsen. Men omställningen uppges ha gått smärtfritt och samtliga 360 berörda bolag har följt den nya given.
– Rent praktiskt har allt fungerat bra, säger Marit Hoel, chef för Center for Corporate Diversity i Oslo, som fått i uppdrag av norska staten att analysera utvecklingen med kvoteringslagen.
– Det här har också lett till en föryngring av styrelserna, medelåldern har sjunkit.
Innan lagen trädde i kraft rasade debatten i Norge om fördelar och nackdelar med könskvotering. Enligt Marit Hoel var argumenten från båda sidor stundtals väldigt onyanserade. Förespråkare siade om stora positiva förändringar som i stort sett skulle inträffa över en natt. Samtidigt målade motståndarsidan upp skräckscenarion, bland annat att utländska bolag skulle fly från Oslobörsen.
– Faktum är att antalet utländska företag i Norge har ökat de senaste åren, vilket ju beror på att Norge har klarat sig relativt lindrigt undan finanskrisen. Så till syvende och sist handlar investeringsviljan om ekonomi, säger Marit Hoel.
Motståndare hävdade också att lagen skulle leda till minskad kompetens bland styrelserna. Men i slutet av sommaren 2009 visade en undersökning från Statistiska centralbyrån i Norge, som grundar sig på uppgifter från samtliga berörda bolag, att det i verkligheten blivit tvärtom.
– De kvinnor som kvoterats in i styrelserna har mycket högre utbildning jämfört med de manliga ledamöterna. Så den samlade kompetensen i bolagen har ökat.
Hur har kvoteringsmotståndare bemött undersökningen?
– De säger att man inte kan mäta kompetens med utbildning, att det mer handlar om erfarenheter av industri och näringsliv.
Norges förhoppning med kvoteringen har också varit att mixade styrelser skulle leda till att fler kvinnor rekryteras till ledande befattningar på operativ nivå.
– Vi har inte sett fler kvinnliga direktörer som ett resultat av lagen. Våra analyser visar snarare att det finns fler kvinnor i ledningsgrupper bland företag som inte omfattas av kvotering, säger Marit Hoel.
Vad kan man dra för slutsats av det?
– Jag antar att när det blir en sådan våldsam debatt om just styrelser, så kan det leda till ett minskat fokus i förändringsarbetet på ledningssidan.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus