"Livsförändrande - inte alltid till det positiva"
Starta eget-bidragen ökar kraftigt och enligt Arbetsförmedlingen är åtgärden den mest lyckade man har. "De är störtnöjda, men sen så tar ju verkligen vid", säger sociologen Christer Johansson som forskat i ämnet.
Bildmaterial
Christer Johansson, Universitetsadjunkt vid Linköpings Universitet.
Ingen dans på rosor
En undersökning av Företagarförbundet som publicerades i början av sommaren visar att småföretagare jobbar mer än någonsin.
84 procent av de nästan 1 500 småföretagare som tillfrågades jobbar mer än 40 timmar per vecka.
Var fjärde tar högst en veckas sommarsemester. Och nio av tio småföretagare jobbar under sin "ledighet".
SKÅNE. Antalet arbetslösa som får starta eget-bidrag har ökat med 80 procent, jämfört med ett år tillbaka. Det berättade vi i gårdagens tidning.
Enligt Arbetsförmedlingen är åtgärden den i särklass mest lyckade när det gäller att få arbetslösa tillbaka till arbete.
Det slås fast genom att mäta den så kallade verkningsgraden, andelen som ett halvår efter avslutad åtgärd är i arbete. För starta eget-bidragen är den siffran 85 procent, betydligt högre än någon annan.
Men frågan är vad som händer sen.
Sociologen Christer Johansson doktorerade i vintras med en avhandling om just det, Den ofrivilligt frivillige företagaren.
Vad syftar din titel på?
– Att starta eget-bidrag inte handlar om ett aktivt beslut att starta företag, utan en idé som kläcks eller aktiveras först när man dyker upp hos Arbetsförmedlingen, säger han.
I sin doktorsavhandling går han bland annat igenom all tidigare forskning och statistik som finns, såväl svensk som internationell.
Resultaten visar att antalet företag som överlever sjunker ju längre tid som går efter att stödet upphört.
Han djupintervjuar också 26 personer som fick starta eget-bidragen i mitten av nittiotalet.
Intervjuerna vittnar om att livet för de flesta som hakar på starta eget-bidraget förändras radikalt. Och att det är där Arbetsförmedlingen brister, i sin information till den arbetslöse om vilka djupgående konsekvenser det kan få att starta företag.
– Det en arbetslös vill är att få ett jobb, få tillbaka sin sociala identitet. Hoppar man på det här och tror att allt ska bli som innan så begår man ett stort misstag. Livet ställs på ända. Arbetstiden blir flytande, det blir osäkert om man får en lön och i många fall så påverkas hela familjen av beslutet.
Men det är väl fortfarande bättre än att vara arbetslös?
– Jo, för de som accepterar detta. Och för de som lyckas med företaget. Men för de flesta blir det en väldigt förändrad och ansträngd livssituationen.
Är Arbetsförmedlingen fel ute när man säger att det här är bra?
– Det beror på synsätt. Efter ett halvår så är det den bästa åtgärden man har, i det större perspektivet. Men på individnivå har man ingen aning om vilken påverkan det får, speciellt inte i ett längre perspektiv, säger han.
– Att vara företagare är något helt annat än att vara lönearbetare.
Christer Johansson menar att Arbetsförmedlingen bryr sig för mycket om den övergripande statistiken och för lite om människorna bakom.
Men någon vidare respons på sin doktorsavhandling har han inte fått.
– Jag har skickat den till både Arbetsförmedlingen och departementet, men inte hört ett ljud.
– Konstigt när både regering och Arbetsförmedlingen satsar på en breddning av programmet, säger han och syftar på den regelförändring som tillkom vid årsskiftet då åldern för att kunna få starta eget-bidrag sänktes till 20 år.
Fotnot: "Här kan du ladda ner "Den ofrivilligt frivillige företagaren"
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus