Panikbröllop inför stundande pilotuppdrag
Från frieri till bröllop tog det mindre än ett dygn. Anledningen - Jas-piloten Peter från NV-Skåne ingår i den insatsstyrka som ska skickas till Libyen. "Läskigt och overkligt", säger nyblivna hustrun Anna.
Bildmaterial
F 17 Kallinge
F 17 är idag den enda flyflottiljen som ligger vid Östersjön. F 17 flyger med två divisioner JAS 39 Gripen. Varje division består av cirka 20 flygplan. Piloterna vid F 17 flyger sammanlagt omkring 4500 timmar per år.
Totalt är 387 yrkesofficerare, 159 civilanställda och 55 gruppbefäl, soldater och sjömän och 71 reservofficerare knutna till flottiljen.
SKÅNE. Det blev varken ring, brudklänning eller bröllopsfest för Anna. När hon fick sin Peter var det en snabbt avklarad ceremoni på stadshuset. Och det var inte bara ceremonin som gick snabbt. Förra måndagskvällen kom de överens om att gifta sig och på tisdagsmorgonen stod bröllopet. Egentligen sätter byråkratin hinder för den här typen av snabba bröllopsceremonier, men omständigheterna är minst sagt speciella. Peter är stridspilot med 20 års erfarenhet och flyger Jas 39 Gripen på F17 i Kallinge. Där ingår han i den insatsstyrka som ska skickas till Libyen inom kort.
— Det har gått så fort allting och det känns overkligt och läskigt. Att vi gifte oss så snabbt handlar om säkerhet för familjen. Vi vet inte vad som kommer att hända i fall han skickas iväg, säger Anna samtidigt som hon försöker hindra 13 månader gamla Viggo från att välta ner saker från bordet i den nordvästskånska villan.
Just Viggo är den springande punkten och en stor anledning till det snabba bröllopet. Att familjen är tryggad och säkrad är oerhört viktigt för Peter, som tillsammans med kollegorna på tisdagen tog emot beskedet att uppdraget i Libyen blir av. Det är också anledningen till att han har bett om att han och resten av familjen ska anonymiseras.
— Jag vill inte utsätta min familj för risker. Att jag och Anna gifte oss handlar i slutändan om att det ska finnas ett efterlevnadsskydd om något händer, säger han.
Som yrkesman har han inga tveksamheter kring uppdraget och han är förvissad att han och kollegorna kan göra skillnad. Som nybliven familjefar har han andra tankar.
— Det är svårt att säga hur man kommer att reagera på att vara borta från familjen. Nu lever vi i ett modernt samhälle och förhoppningsvis kan jag se Viggo och min fru varje dag.
— Det är klart att vi också har diskuterat riskerna. Men vi är mycket väl förberedda och uppgiften i Libyen är precis det vi har tränat för.
För Anna är ovissheten det värsta. Hon slits också mellan en stolthet över sin nyblivne make och en rädsla för vad som kan hända när han skickas iväg.
— Jag visste redan när vi träffades att han har ett riskfyllt jobb. Det kan ju hända saker även på övning, men under åren har oron slipats bort. Nu är det en helt annan sak. Detta är på riktigt. Det är klart att jag som hustru och mor till hans son inte vill att han ska ge sig iväg, men trots det så har han hundra procents stöttning hemifrån när han åker.
Något stort och romantiskt bröllop blev det inte. Men det ska paret ta igen till sommaren. Just nu känner de bara tacksamhet att allt gick att ordna trots kort varsel. Från Skatteverket som gick med på en snabb hindersprövning till kommunen och vigselförrättaren. Och inte att förglömma - parets mammor som ställde upp som vittnen.
— Jag är så oerhört tacksam att det kunde ordnas så snabbt. Både min och Peters mamma blev chockade när vi ringde upp dem och bad att de skulle vara vittnen. Men jag ska ha mitt stora bröllop till sommaren, säger hon och pekar på inbjudningarna som ligger upptravade på köksbordet.
Exakt när färden går till Libyen för Peter och de andra piloterna är inte klart. Och exakt hur han kommer att reagera vet han inte. Svenska stridspiloter har inte satts in i skarpa uppdrag på 50 år.
— Det är svårt att säga hur man kommer att reagera. Vi har rätt utbildning och erfarenhet. Men det sista steget, att bli beskjuten på riktigt, går inte att träna på.
Fotnot: Namnen är fingerade av säkerhetsskäl.
