Miljonintäkter på gratis utsläppsrätter
Nordvästskånska bolag tjänar miljontals kronor på försäljning av utsläppsrätter som de fått gratis av staten. Höganäs AB toppar inkomstligan. Men Svenska pappersbruket i Klippan har ändå gynnats mest av handelssystemet.
Bildmaterial
Bakgrund
#1992- FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro utvecklar riktlinjer för att stabilisera mängden växthusgaser för att förhindra farliga klimatförändringar.
#1997- Vid ett möte i japanska Kyoto enas flera länder om att minska sina utsläpp av växthusgaser med drygt fem procent under perioden 2008-2012, jämfört med 1990 års nivåer.
#2003- EU-direktiv om handel med utsläppsrätter, för att nå unionens åtagande om minskade utsläpp enligt Kyotoprotokollet.
#2005- Kyotoprotokollet träder i kraft och därmed också EU-handeln med utsläppsrätter.
Styrmedel för att minska utsläpp
Handelssystemet med utsläppsrätter omfattar cirka 13 000 anläggningar inom industri- och energiproduktion i EU, vilket motsvarar cirka 40 procent av EU-ländernas totala utsläpp av koldioxid. Det är världens första större handelssystem för växthusgaser.
Systemet är ett styrmedel för att nå unionens mål om 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser till år 2020, jämfört med 1990 års nivåer.
Från och med 2012 ingår även flygsektorn. Förutom koldioxid omfattar systemet också numera lustgas i några medlemsländer.
I Sverige berörs cirka 750 svenska anläggningar. Hittills har utsläppsrätter tilldelats gratis. Undantaget är befintliga energiproducenter, som inte tilldelats några gratis utsläppsrätter för perioden 2008-2012, på grund av att de inte anses vara lika konkurrensutsatta som bolag i andra sektorer.
Källa: Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
NV-SKÅNE. Sedan 2005 finns en ny sorts valuta i EU: utsläppsrätter. Systemet infördes för att minska mängden utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. I grova drag fungerar det så att varje anläggning får en viss mängd gratis utsläppsrätter varje år. Om utsläppen blir mindre än tilldelningen så har ägarna möjlighet att sälja överskottet. Behöver de mer får de köpa det på andrahandsmarknaden.
Andelen utsläppsrätter sänks sedan successivt för att styra in företagen mot en miljövänligare produktion.
Men tilldelningen har varit generös. Sedan handelsstarten 2005 har industrier i samtliga EU-länder fått många fler utsläppsrätter än de har förbrukat, och kunnat tjäna pengar på att sälja sitt överskott.
HD har granskat alla kommunala och privata anläggningar i nordvästra Skåne som omfattas av utsläppsrättssystemet, 35 stycken. Även här har det totalt sett varit ett överskott. De senaste siffrorna från april visar att drygt en miljon utsläppsrätter blivit över på de sex år som gått sedan starten. Hur mycket företagen har tjänat på att sälja dem beror på när försäljningen har skett – priset har varierat beroende på efterfrågan och som mest stigit till drygt 30 euro per utsläppsrätt.
Det bolag som tjänat mest i NV-Skåne är metallpulvertillverkaren Höganäs AB. Börsbolaget utmärker sig också vid en nationell jämförelse. Trots att Höganäs AB inte sålde sitt överskott från det senaste året 2010 – utan sparade det i stället – har man genom åren sålt utsläppsrätter för 128 miljoner kronor.
Men de faktiska utsläppen har inte minskat över tid. Tvärtom orsakade företaget större luftföroreningar 2010 jämfört med starten 2005.
– Vi har mycket högre produktionsvolymer i dag, och då blir det större utsläpp även om man energieffektiviserar processerna. I dagsläget finns det heller inget känt sätt inom stålindustrin att tillverka stål utan att släppa ut koldioxid, säger Sven Lindskog, finanschef för Höganäs AB.
Om intäkterna ställs i proportion till företagens storlek är det i stället Svenska pappersbruket i Klippan, forna Klippan AB, som dragit det längsta strået.
Tilldelningen hänger nämligen samman med vad bolagen har släppt ut tidigare, under åren 1998-2001. Då gick pappersproduktionen i Klippan på högvarv och sysselsatte drygt 200 medarbetare.
Men i juni 2006 gick företaget i konkurs. Nya ägare tog sedan över verksamheten, och i dag jobbar där ett 30-tal anställda. Produktionen är därför avsevärt lägre. Samtidigt tilldelas det krympta bolaget i princip lika många utsläppsrätter som tidigare.
– Från 2007 har vi årligen tjänat 2,5–3,5 miljoner kronor på att sälja utsläppsrätter och det är så klart en ren bonus i kassan. Personligen tycker jag att det är ett ganska rättvist handelssystem, säger Olle Grundberg, delägare och vd för Svenska pappersbruket.
För några år sedan gick pappersbruket över från att elda med olja till miljövänligare naturgas.
– På så vis har systemet samtidigt fungerat som en morot för oss, säger Olle Grundberg.
Men alla har inte hela tiden tjänat pengar på systemet. Förra året lyckades till exempel kemibolaget Perstorp inte rätta mun efter matsäck.
– I fjol var i allra högsta grad ett år då vi inte lyckades uppfylla miljöförväntningarna. Vi drabbades av ett antal större haverier i vår biobränslepanna för ångproduktion och fick elda med olja i stället, säger Håkan Kihlberg, vd för Perstorp specialty chemicals AB.
Genom att ta av tidigare års sparade utsläppsrätter undvek kemibolaget ändå extra kostnader.
Fotnot: Totalt hade de nordvästskånska företagen 15 procent lägre utsläpp 2010 jämfört med 2005.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus