Svarta jobb består – trots rut
Några frågor Anna Gavanas, forskare och docent vid Linköpings universitet har skrivit två rapporter om konsekvenserna av skattereduktioner (rut-avdraget) för hushållstjänstesektorn, den senast "Bland Rolexklockor och smutsiga trosor", kom i november.
Bildmaterial
Anna Gavanas, docent vid Linköpings universitet.
HELSINGBORG. Hur har rut-avdraget påverkat arbetsmarknaden?
– 2010 fanns det drygt 13 500 företag som utförde tjänster till 325 000 kunder, vilket är en lavinartad ökning. Åren innan rut-avdraget fanns det cirka 5 000 företag som utförde denna typ av tjänster. Det finns alltså fler som har råd med tjänsterna vilket i sin tur påverkat acceptansen av dessa. Vi kan också se att avdraget uppfyllt sitt syfte att skapa arbetstillfällen.
Vilka är det som är anställda i den så kallade rut-sektorn?
– Det finns en överrepresentation av kvinnlig utlandsfödd arbetskraft och vi ser också att det är en väldigt låg andel heltidsanställda, så det är ganska otrygga arbetstillfällen som skapas.
Varifrån kommer kunderna?
– Enligt Skatteverket har 65 procent av kunderna inte tidigare köpt dessa tjänster. En fjärdedel har tidigare köpt dessa vitt, och sex procent uppger att de innan dess handlat svart.
Har svartjobben blivit färre på grund av rut-avdraget?
– I min forskning har jag inte kunnat se att den svarta marknaden har kunnat bekämpas. Det kvarstår fortfarande en efterfrågan av svarta tjänster och det finns fortfarande de som inte har tillträde till den vita arbetsmarknaden. Det är inte så enkelt att det är två isolerade sektorer där den ena ersätter den andra, utan det finns en blandning som göra att vita och svarta tjänster lever i symbios. Man kan snarare tala om en segmentering. Skatteavdragen gynnar de som har tillträde till den vita delen, men de som inte har tillgång, de kan vara papperslösa eller talar dålig svenska, de kan rent av få försämrade villkor. Att man har råd med rut-tjänster handlar om den faktiska budgeten och det syns i statistiken att det övervägande är höginkomsttagare som anlitar hushållsnära tjänster.
Vilka faktorer påverkar om man vill köpa vita eller svarta tjänster?
– Det finns inga systematiska mönster bland inkomstgrupper varför man köper svart eller vitt, elva procent skulle köpa det billigaste oavsett om det var svart eller vitt. Det är godtyckligt, hur man prioriterar som kund, vad grannen gör, vilka sociala nätverk man är med i. Även om man tjänar lite mindre kan man tycka att det är viktigt att det finns kollektivavtal och att det finns papper på allting, men detta är något som vi måste forska vidare på för det finns inga studier i Sverige på frågeställningen. Vi vet hur många som använt rut, men inte hur många som avstått från rut och i stället köpt svarta tjänster.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus