hd.se
Allt fler flyktingar sätts i förvar
Fler frihetsberövade asylsökande är resultatet efter att förvaret i Åstorp byggdes. Över 700 har placerats här sedan öppnandet i maj 2011.
-
Innanför murarna till flyktingförvaret i Åstorp.HD/NST Aline Lessner
Vissa är bara inlåsta ett par dagar. Andra sitter här i många månader. Gemensamt för de flesta är att de sökt skydd i Sverige, men nekats asyl och fått beskedet att de nu måste lämna landet. De stängs in i förebyggande syfte för att myndigheterna misstänker att de annars skulle hålla sig undan en avvisning.
– Vi anser inte att människor som söker skydd här eller andra migranter ska frihetsberövas. Det är en inträngande åtgärd i ens personliga integritet och bör göras endast i undantagsfall, säger Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty International.
Men antalet personer i förvar ökar. Öppnandet av enheten i Åstorp i maj förra året har inneburit 30 nya platser. Det förklarar till stor del varför 400 fler hamnade i förvar 2011 jämfört med 2010.
– Vistelsetiderna har också blivit kortare, vilket ger plats för fler. Men trycket på förvararen har varit i princip konstant de senaste åren. De är nästan alltid fullbelagda, säger Maria Lindgren, operativ chef vid förvaret i Åstorp.
Det kritiserar Röda Korset som anser att svenska myndigheter låser in människor, som inte begått brott, allför lättvindigt. I deras rapport Förvar under lupp, som släpptes i maj, granskas953 beslut och domar som har fattats av Migrationsverket, Polisen, migrationsdomstolarna eller Migrationsöverdomstolen.
– De resonerar inte tillräckligt när de tar beslut om förvarstagning, säger Madelaine Seidlitz, som satt med i rapportens referensgrupp.
Röda Korset och Amnesty vill se att alternativet som innebär att personen regelbundet anmäler sig hos polisen används oftare, i stället för inlåsning.
Men polisen som fattar en majoritet av alla beslut om förvarstagning är skeptisk.
– Om någon som varit efterlyst säger att den inte kan åka tillbaka och fruktar för sitt liv antar vi att den kommer att hålla sig undan. Då räcker det inte med uppsikt, säger Kristina Hallander Spångberg, tillförordnad chef vid gränspolisenheten i Skåne.
Att besluten skulle vara omotiverade håller hon inte med om.
– Vi gör alltid en individuell bedömning och ser till de enskilda omständigheterna. När besluten överklagas är det är sällan som migrationsdomstolen har en annan uppfattning.
Textförstoring
Dela
Maxgränsen är ett år
En asylsökande som fått avslag kan tas i förvar om det finns anledning att anta att den kommer att hålla sig undan utvisning. Asylsökande och utländska medborgare kan också placeras i förvar om identiteten är oklar eller om det anses nödvändigt för att utreda ärendet. Barn får hållas inlåsta i 72 timmar, samt 72 timmar till om det finns synnerliga skäl. Sedan första maj i år är maxgränsen att sitta i förvar 12 månader. Tidigare fanns ingen övre gräns.
Efter tre dagar har alla förvarstagna rätt till ett juridiskt ombud. Varannan månad måste ett nytt beslut tas om fortsatt förvar. Beslutet kan överklagas till migrationsdomstolen. Ombud tilldelas enligt lagen, men problemet är att många jurister inte tar uppdraget på allvar eller har för dålig kunskap, menar Amnesty.
711 personer i Åstorps förvar
Migrationsverket har fem förvarsenheter på fem orter i Sverige: Flen, Kållered, Märsta, Gävle och Åstorp.
2010 förvarstogs 1 801 personer av Migrationsverket. Under 2011 var siffran 2 244. 313 var inlåsta längre än en månad.
2011 fattade Polisen beslut om att låsa in 2535.
Sedan förvaret i Åstorp öppnade i maj 2011 till och med juli 2012 har 711 personer placerats där. Deras vistelsetid i snitt var 22,7 dagar.
