Skärpt kontroll av giftig jord upprör

Kontrollerna av företag som hanterar schaktmassor har rört om i grytan. Företag har reagerat upprört och flera misstänkta miljöbrott har polisanmälts. Nästa år skärps övervakningen ytterligare.

För ett år sedan berättade HD att det handlas flitigt med giftiga schaktmassor i Skåne. En hantering som utsätter både miljön och människor för risker.

Länsstyrelsen skulle då tillsammans med Helsingborg, Åstorp, Landskrona och tre andra skånska kommuner under två månader syna de inblandade företagsbranscherna lite noggrannare.

– Vi väckte medvetandet i branscherna rätt ordentligt, konstaterar Margaretha Svenning, naturvårdsjurist på länsstyrelsen.

Byggföretag, åkerier, avfallslager och andra kände att det började bränna under fötterna. Ett antal företag polisanmäldes, misstänkta för miljöbrott, och plötsligt började det hållas branschmöten om hantering av schaktmassor.

Projektet anses så lyckat att länsstyrelsen nu bjuder in samtliga skånska kommuner, inom ramen för Miljösamverkan Skåne, att delta i skärpta kontroller av branscherna. Det projektet inleds vid årsskiftet och ska pågå hela 2013.

– Det visade sig när vi började "gräva" i avfallshögarna att problemet var mer utbrett, och mer kontroversiellt, än vad vi först trodde. Byggbranschen har varit jätteupprörd och åkerierna likaså, men samtidigt har de velat få information, säger Margaretha Svenning.

Byggföretag lämnar, enligt Margaretha Svenning, ofta rutinmässigt schaktmassor till ett åkeri och utgår från att åkeriet skiljer ut jord som går att återanvända och att de skickar resten till deponi.

– När nu detta ifrågasätts blir det plötsligt jobbigt och dyrt att gräva ut områden.

Schaktmassehanteringen börjar i regel med en markägare som har förorenad mark som ska exploateras. Konsulter tar prover, marken grävs ur och jorden fraktas till ett mellanlager där den förorenade jorden kanske blandas med renare jord för att sedan läggas ut någon annanstans, exempelvis på en åker där det odlas mat.

– Det är denna långa kedja som gör tillsynen komplicerad, plus att massorna ofta passerar kommungränser. Alla aktörer skjuter ansvaret ifrån sig till nästa verksamhetsutövare i kedjan, förklarar Margaretha Svenning.

Det är inte alla som äger rätt att frakta jord som klassas som farligt avfall och alla har inte tillstånd att ta emot sådan jord. Men det finns hur stora möjligheter som helst till fusk och till pengar i fickan i avfallsbranschen, menar hon.

– Ett åkeri med små marginaler kan frestas att ta uppdrag som de egentligen inte äger rätt till. Och en lantbrukare kan se en chans att fylla ut potatisåkern gratis. Alla rationaliserar och jagar pengar i dag.

Det låter som att ni får hålla på med dessa kontroller i tid och evighet.

– Det är som med hastighetskontroller. Man får synas ibland i kampanjform, sedan får man informera löpande och göra nya nedslag.

De flesta vill trots allt göra rätt, bedömer Margaretha Svenning, men det finns en rädsla bland företagen att oseriösa nu gynnas på de laglydigas bekostnad.

Christer Åkerlundh
christer.akerlundh@hd.se