Stora sparkrav på Helsingborgs lasarett

Kostnaden för akutvården vid Helsingborgs lasarett spräcker budgeten. Huvudorsaken är att allt fler väljer att söka vård akut på lasarettet än gå till sin vårdcentral. Budgeten för i år på 2,2 miljarder kronor räcker inte till.

– Patientströmmarna till vår akutmottagning har ökat med 9,5 procent hittills i år. Vi klarar vårdkraven men ekonomiskt är det ett bekymmer för oss, säger Lisbeth Cederwald, chef för Helsingborgs lasarett.

115 miljoner måste sparas de närmaste åren. Det finns en handlingsplan för 85 av dem. 30 miljoner kronor har man ännu inte löst hur man ska få in.

Enligt Lisbeth Cederwald ska besparingarna bland annat göras genom att se över personalens scheman och jourer, man ska kapa kostnader inom administration och säga upp lokaler som inte behövs. Besparingar berör också röntgen och lab samt läkemedel.

– Vi skulle aldrig ta beslut om effektiviseringar som medför några risker för patientsäkerheten. Det handlar i stället om att till exempel inte röntga patienter eller ta blodprover slentrianmässigt, när vi inte säkert vet att det behövs, säger Lisbeth Cederwald.

Helsingborgs lasarett har redan en ansträngd situation när det gäller brist på vårdplatser. Senast i fjol utdömdes miljonvite för överbeläggningar vid lasarettet då sjukhussängar fått ställas i korridorer. Lisbeth Cederwald utesluter inte att problemen med vårdplatserna kan fortsätta. För nu ska ytterligare 15 miljoner sparas in.

– Det kommer finnas dagar då vi även fortsättningsvis får lägga patienter på icke godkända vårdplatser.

Några personalvarsel är inte aktuella just nu.

– Inte i dagsläget. Vi sparar genom att inte tillsätta vakanta tjänster och se över scheman. Det blir däremot inget anställningstopp hos oss som man exempelvis fått införa på SUS.

Enligt sjukhuschefen beror de ekonomiska problemen framförallt på att fler väljer bort den offentliga och privata primärvården.

– Merparten av patientökningen vid akutmottagningen utgörs av patienter som egentligen hör hemma i primärvården. Den offentliga primärvården har ett stort antal vakanta läkartjänster, det kan vara en orsak till att folk söker sig till oss istället, säger Lisbeth Cederwald.

Inom Vårdförbundet växer nu oron för hur effektiviseringarna och sparbetingen ska drabba verksamheten.

– Vi är hårt pressade som det är. Det finns redan avdelningar som inte får vikarier och med fler patienter och färre personal säger det sig självt att patientsäkerheten är i fara, säger Katarina Eek, ortopedsjuksköterska och förtroendevald i Vårdförbundet.

Att spara ytterligare på lasarettsvården tror inte Katarina Eek är den rätta vägen att gå. Hon efterlyser att personalen får en större delaktighet i besparingarna och ett bättre samarbete med kommunen.

– Vi har patienter inlagda som bara väntar på att få vårdutredningar och hjälpmedel så de kan åka hem. Både vi och kommunen slåss om mer pengar var för sig. Men vad som skulle till är ett bättre samarbete mellan regionsjukvården och kommunen.

Nina Sköldqvist
nina.skoldqvist@hd.se 042-489 90 19