Sjukhuschefen svarar: "Vi jobbar med detta"

Skåne Publicerad 13 oktober 2012 kl. 04:00
  •  Britt-Mari Olsson

  • Akutvårdsavdelningen får sex till åtta nya vårdplatser nästa vecka. "Det kommer att hjälpa till något, sen handlar det om att ständigt arbeta med de befintliga vårdplatserna", säger sjukhuschefen Lisbeth Cederwald som svarar på frågor efter den senaste tidens kritik.HD/NST SONNY THORESEN, Sonny Thoresen

I veckan har vi skrivit om problematiken på akuten. Den är inte ny. I flera år har HD skrivit om personalflykt och platsbrist på Helsingborgs lasarett. Vi frågar sjukhuschefen Lisbeth Cederwald om vi måste vänja oss vid en stressigare och sämre sjukhusvård.

Nio sköterskor lämnar akuten samtidigt*. Är du orolig?

– Det är många. Man säger att en så här stor organisation som Helsingborgs lasarett ska ha en personrörlighet på tio procent, på akuten har vi nästan tjugo procent. Det är klart att det är för högt.

Sköterskorna säger att de går på knäna.

– Emellanåt är arbetsbelastningen väldigt hög eftersom det akuta flödet ständigt ökar. Sen är det extra ansträngt för att vi har en vårdplatssituation som ibland är väldigt svår. Akuten har fått vårda vissa patienter. Vi jobbar intensivt med att lösa detta.

Har ni hittat mer pengar?

– Haha. Nej. Det är inte vi som hittar dem. Vi håller på att effektivisera processer. Nästa vecka, 17 oktober, öppnar vi sex till åtta nya vårdplatser på akutvårdsavdelningen. Det kommer att hjälpa till något, sen handlar det om att ständigt arbeta med de befintliga vårdplatserna.

Ska ni skicka hem patienterna snabbare?

– Nej, så vill jag inte uttrycka det. Det handlar om att se till att patienterna kommer till rätt säng meddetsamma. Ibland får en medicinsk patient vårdas på en kirurgisk avdelning och det kan förlänga vårdtiden. Om de kommer rätt från början kan den genomsnittliga vårdtiden gå ner och vi kan frigöra vårdplatser.

Sex till åtta nya platser är bra. Finns det ännu fler i pipelinen?

– Nej, inte just nu.

Er statistik är bra, till exempel väntetiden på akuten, men många patienter upplever ändå att personalen inte hinner med. Måste vi vänja oss vid sämre omvårdnad?

– Det tycker jag inte. Vi kan inte acceptera att vi ger patienterna sämre omvårdnad. Vi jobbar med detta. Men jag gör inte bedömningen att patientsäkerheten är hotad.

Jag tror inte någon betvivlar att ni tar hand om livshotande tillstånd, men man vill ju bli hjälpt och väl bemött även om man inte är döende.

– I våra enkäter är 90 procent nöjda med sjukvården. När patienter klagar är det oftast på bemötandet, att kommunikationen har brustit. Jag är övertygad om att personalen gör allt de kan för att göra det så bra som möjligt för patienterna. Vad vi chefer måste göra är att skapa bättre förutsättningar för personalen, bland annat genom nya arbetssätt.

Jag har fått uppgifter om att ni ibland får ställa in planerade operationer i väntan på en ledig intensivvårdsplats. Stämmer det?

– Ja. Vi har ett högt vårdplatstryck även på intensivvårdsavdelningen. Vi har också haft färre operationssjuksköterskor. Vakanser och sjukfrånvaro har gjort att vi ibland har fått stänga ner en operationssal, vid tre tillfällen de senast tre veckorna. Nu är det sån tur att vi har rekryterat nya sköterskor, trycket på operation kommer att bli bättre i november.

Det verkar dumt att stänga operationssalar.

– Ja, det är det dyraste vi har. Men vi har inte haft personal. Vi fick stänga av arbetsmiljöskäl.

Men ni har även ställt in operationer på grund av platsbrist. Vad gör ni åt det?

– Vid något tillfälle har vi haft patienter på intensiven som egentligen skulle ha legat på vårdplats, men där har inte funnits lediga. Det är inte okej, intensivvårdsplatserna är väldigt dyra, man ska bara ligga där om man behöver.

Som utomstående låter det konstigt att ni förväntas ta hand om fler patienter utan att få mer resurser. Har du gett upp tanken på att få mer pengar från politikerna?

– Absolut inte. Jag träffade politikerna så sent som igår. Då visade jag att vi går back med 96 miljoner. Vi går med 44 personalresurser utöver budget.Budgeten kräver färre medarbetare, men jag har gjort bedömningen att det inte är realistiskt nu när vi har det höga trycket på akuten. Vi måste jobba med flödet.

Ni säger ofta att det behövs mer information för att folk ska söka rätt i vårdkedjan. Tror du verkligen att beteendet att välja akuten kan förändras med attitydprojekt?

– Vi måste samarbeta mer med kommun och primärvården. Sen är det individen själv, patienten, som faktiskt bestämmer var man vill söka vård. Vi har det förhållningssättet att samtliga patienter som kommer in tar vi hand om. De har valt att komma till oss och vi är ju glada för att de har förtroende för oss, men samtidigt är det viktigt att upplysa patienten om att det finns en jourläkarcentral.

Många går hellre till er.

– Ja, de tycker att om de har stukat tummen måste jag bli röntgad och då kan jag lika bra gå till sjukhuset.

Vad är tidsplanen för alla era åtgärdsprogram?

– Vi jobbar för fullt, men vi har inte en exakt tidsplan för när vi har löst detta.

Fotnot. I torsdags skrev vi att åtta sjuksköterskor inom kort lämnar akuten, det visar sig att det är nio. Enligt Lisbeth Cederwald har sex av dem privata skäl medan tre slutar med missnöje som motiv.

Charlotte Ågren

Textförstoring

Dela

Läs mer

Kommentarer

Skåne