Här gömmer de sig efter bluffen
Männen bakom den enorma cigarettbluffen i Helsingborg har kunnat leva lugnt sedan de försvann. HD kan avslöja hur Ekobrottsmyndigheten gett upp och valt bort en åtgärd som kunnat tvinga hem en av de misstänkta. Vi har också gjort det myndigheten misslyckats med - hittat männen.
I somras avslöjade tidningen historien om de två nordvästskåningarna som i var sitt bolag lurat staten på totalt 140 miljoner kronor. De importerade gigantiska mängder cigaretter och struntade i tobaksskatten. Därefter gick de upp i rök.
Enligt Ekobrottsmyndigheten har man gjort det man kunnat för att hitta männen.
Myndigheternas spår efter den förre antikhandlaren Bernt Eriksson som företrädde tobaksbolaget Frecor slutade när han reste in i Thailand i januari 2010. Ekobrottsmyndigheten har trott att han sedan rest vidare till ett grannland.
Men vi kan nu avslöja att Bernt Eriksson stannade i Thailand. Genom olika källor har HD hittat honom i den Thailändska turistorten Patong. Via en av källorna får vi se en bild, tagen under sommaren, på en solbränd Bernt Eriksson när han cyklar genom turistorten.
I Patong lever han ett bekvämt men relativt händelsefattigt liv. Han hyr in sig i ett litet envåningshus. På dagarna sysselsätter han sig med strandliv, restaurangbesök och träningspass på ett av de lokala gymmen.
HD har förgäves sökt kontakt med Bernt Eriksson via mejl och telefon under lång tid. När vi under tisdagen ringer till huset där han hyr in sig möts vi av en röstbrevlåda.
Michael Pleym, åklagare på Ekobrottsmyndigheten säger att han ville hålla förhör med Bernt Eriksson redan i april 2010. Ändå dröjde det till november samma år innan han begärde Bernt Eriksson häktad i sin frånvaro, för att sedan efterlysa honom internationellt.
Bernt Eriksson skulle ha kunnat tvingats hem till Sverige redan 2010. Åklagaren Michael Pleym har hela tiden haft möjlighet att återkalla Bernt Erikssons pass, men det har inte gjorts.
Mannen vars bolag blåste samhället på 108 miljoner kronor och dessutom är skyldig Skatteverket 21 miljoner i straffskatt kan fortsätta leva strandliv i lugn och ro.
– Det här är något man tar till när man känner att nu har den internationella efterlysningen inte fått den verkan man hade hoppats på. För det är ju en ganska extraordinär åtgärd att man drar in ett pass. säger Michael Pleym.
Är det verkligen det?
– Ja, jag tycker inte att man ska använda sig av det slentrianmässigt.
Någon särskilt ovanlig metod är det dock inte. Svensk polis och åklagare har i flera år använt genvägen för att komma förbi omständiga utlämningsförfaranden. Det handlar inte minst om misstänkta eller dömda brottslingar som har hållit sig undan i Thailand. Utan giltigt pass dröjer det oftast inte länge innan den efterlyste tas i förvar av det aktuella landets polis och sätts på ett plan till Sverige.
Spåren efter den andre försvunne tobaksföretagaren, frisören Fadi Haidar Ahmad som drev firman Asgari, upphörde i den ukrainska staden Kirovograd redan hösten 2009.
Hans bolag undanhöll drygt 33 miljoner kronor i skatt och påfördes en straffskatt på 6,6 miljoner. Enligt väl underbyggda uppgifter till HD tog sig Fadi Haidar Ahmad till sitt hemland Libanon, där han nu driver en klädbutik i västra Beirut.
Fadi Haidar Ahmad häktades i sin frånvaro och efterlystes internationellt via Interpol. Men både häktningen och efterlysningen drogs efter en tid tillbaka av åklagaren Magnus Ramebäck och utredningen är i dag vilande. Anledningen till att efterlysningen drogs tillbaka var att åklagaren bedömde det som hopplöst att få tag i Fadi Haidar Ahmed.
Det innebär att han nu kan resa runt fritt i världen utan att riskera att bli gripen, vilket han inte kunde medan han var efterlyst.
– Det låter naturligtvis egendomligt, medger Magnus Rambäck.
– Man måste göra en avvägning av de resurser vi ska använda. Det är ju så att öppna ärenden tickar pengar hos domstolen. Är han häktad i sin frånvaro så är ju en försvarare förordnad och det tickar ju också pengar. Det är nog den förklaringen som jag kan ge, säger Magnus Ramebäck.
HD har varit i kontakt med lagmannen vid Helsingborgs tingsrätt och fem rutinerade försvarsadvokater för att kontrollera vilka kostnader häktningen och efterlysningen medför.
Enligt lagmannen Ylva Norling Jönsson har tingsrätten i princip inga kostnader efter själva häktningsförhandlingen, eftersom tingrätten inte gör några egna efterspaningar. Först när en efterlyst person hittas och en ny förhandling måste hållas uppstår en betydande kostnad.
Samtliga advokater är överrens om att kostnaderna de kan ta ut helt baseras på det jobb de lägger ned och inte på tiden en person är efterlyst. Om advokaten inte har någon kontakt med den efterlyste innebär det att kostnaderna efter häktningsförhandlingen normalt är mycket små.
Magnus Ramebäck konstaterar att det är en vedertagen metod att gömma målvakter i ekobrottssammanhang utomlands. Trots det har han valt att dra tillbaka efterlysningen på Fadi Haidar Ahmad. Signalen till ekobrottslingarna blir att upplägget fungerar. Och den vilande förundersökningen mot Fadi Haidar Ahmad har kommit att påverka utredningen av en ny tobakshärva i samma riktning.
Tidigare i år fick Magnus Ramebäck ett fall som är snarlikt utredningen om bolaget Asgari och Fadi Haidar Ahmad på sitt bord. Även i det fallet - se separat artikel - har den ansvarige tobaksgrossisten flytt utomlands.
Åklagaren valde att inte ens begära mannen häktad, så någon internationell efterlysning gjordes aldrig. Enligt honom baserade han sitt beslut på erfarenheterna från Asgariutredningen.
Textförstoring
Dela
Bakgrund
I juni publicerade tidningen granskningen av ett brottsupplägg som kostat samhället minst 500 miljoner på tre år.
Tolv företag, därav de två Helsingborgsföretagen Frecor och Asgari, som varit godkända för tobakshandel har blåst staten på mångmiljonbelopp.
I korthet går brottet ut på att en bulvan startar ett företag och får tillstånd att importera cigaretter. Företaget säljer dem sedan vidare till handeln, men struntar i att betala punktskatten. När Skatteverket börjar ställa frågor har företrädarna lämnat landet med stora summor pengar. Kvar finns ett tomt bolag med stora skatteskulder.
Tidningen visade också hur svenska lagar möjliggör brottet.
Brottsupplägget är möjligt eftersom man som grossist i Sverige inte behöver betala in punktskatten innan man säljer cigaretterna vidare, utan har 72 dagar på sig. Under denna tid sker brottet. Dessutom saknar Sverige ett inhemskt kontrollsystem, som finns i de flesta andra EU-länderna. Flera tunga myndigheter har vädjat till regeringen om att ett sådan system ska införas.


