Gränslösa äventyr på höjdarläger
De är lyckligt utvalda. 16 funktionshindrade ungdomar som dragit en vinstlott och hamnat på svindlande vackert höghöjdsläger. Vi besöker dem mellan lunchens pastasallad och kvällens grillfest på Söderåsens forsgård.
Bildmaterial
Helen Persson borstar isländska Blakkur blank och fin. Josefine Myrkrans i bakgrunden.
Rebecka Gahn förbereder sig för dagens ridtur.
Kampsport på programmet. Arnela Hadzisulejmanovic i svart bälte och nybörjaren Helen Persson.
Plask i plurret. Rasmus Sköld från Åstorp tar sats och skuttar ut i det friska dammvattnet.
Tärningen är kastad. Rasmus Rydenfält, Ramadan Eid, Arvid Nordh, Rasmus Waak Brunkestam och Eva Malmgren i speltagen.
Slagfärdiga. Rasmus Rydenfält går en rond mot sin assistent Rasmus Waak Brunkestam.
Sommar.
Den franske kocken försöker strypa en snubbe i vit pyjamas, en blind kille upptäcker att han har oanade bocciatalanger, rullstolar går på tipspromenad i sommargrönska, en tjej trampar snett när hon badar i näckrosdammen och haltar omkring på lindad fot och en yngling med Aspergers syndrom övervinner sin rädsla och rider barbacka rakt ut i Söderåsens sköna natur.
De kommer från olika delar av Skåne — 16 ungdomar med skiftande funktionshinder. Under några oförglömliga dagar i månadsskiftet juli-augusti samlas de i gränslandet mellan Åstorp, Klippan, Svalöv och Bjuv.
— Det är jättefint här. Vi har varit och badat, kört runt på tipspromenad, fiskat i dammarna och grillat. Jag red mycket när jag var yngre och började faktiskt igen nu i våras, berättar Helen Persson från Helsingborg och tar sats mot nästa äventyr.
Hon sitter i rullstol och har precis avslutat sitt livs första pass i kampsport. Med enkla grepp har hon kastat både vitskrudade Mike Wall och blåklädda svartbältet Arnela Hadzisulejmanovic från Kasiho budoklubb i backen. Sedan har hon själv gjort armhävningar på marken och bokstavligen bitit i gräset. Hon har också jublat i kapp med övriga lägerdeltagare när Patrick Compagnon, sjukgymnast från Eslöv med fransk kocktalang, blivit offer för Mike Walls självförsvarsteknik i en fejkad strypscen.
Det är lite lugnare i stallet där eftermiddagens ryttare turas om att rykta Blakkur, ett snällt och tåligt Islandssto.
— Det här är jättebra hästar. De är starka och inte för höga, säger Ulrika Stengaard-Olsson.
Hon jobbar som ridsjukgymnast inom habiliteringen i Ängelholm och förestår dessutom Söderåsens forsgård.
Omgivningarna och byggnaderna är handikappanpassade, med ramp även in till hönshuset så att rullstolsbundna också kan hämta sina frukostägg.
Lunchens pastasallad har sjunkit och ett gäng pustar ut kring soffbordet i uppehållsrummet. Rasmus Waak Brunkestam, Ängelholm, Arvid Nordh, Malmö, Ramadan Eid, Harlösa, Eva Malmgren, Trelleborg, och Rasmus Rydenfält, Össjö, kastar yatzytärningar och räknar poäng.
Rasmus Rydenfält, som är blind och går på Nyhemsskolan i Ängelholm till vardags, är en riktig resultat- och tabellbitare.
— Jag tycker om sport, berättar han. Mina favoritlag är Frölunda i hockey och Malmö FF i fotboll.
— Sedan gillar jag att spela spel också. Här har jag provat på boccia och det gick rätt bra och så har jag badat, fast det var kallt. Jag ska rida en annan dag — jag har gjort det förr men det var på fjordhästar.
Anders Pettersson arbetar som fritidskonsulent på barn- och ungdomshabiliteringarna i Helsingborg och Ängelholm och är en av initiativtagarna till lägret.
— Vi kläckte idén i december och det har blivit lite av ett pilotprojekt. Region Skåne står för ledarkostnaderna, sedan betalar deltagarna 1 850 kronor för mat och boende. Det enda tråkiga är att vi inte kan erbjuda alla som vill en vecka här. Jag var lite osäker på intresset men det kom faktiskt 56 anmälningar och vi tvingades lotta ut platserna. De enda riktlinjerna vi satte upp var att vi skulle ha geografisk spridning bland ungdomarna och att minst två av deltagarna skulle ha samma diagnos, så att ingen behöver känna sig utanför.
— Och det har verkligen blivit succé. Ungarna hittade kompisar nästan direkt.
Samtliga deltagare är knutna till någon av regionens barn- och ungdomshabiliteringar.
— Det här är en fantastisk upplevelse för oss alla och det märks på tjejerna och killarna att de är harmoniska, konstaterar Åsa Rosqvist, special- och fritidspedagog från Trelleborg.
— Här finns massor av aktiviteter men det är ändå ingen stress. Alla hjälper till med vad de kan, som i köket när det är dags att laga mat.
Rebecka Gahn från Fjälkinge provar hjälm och väntar utanför spiltan på sin ridtur.
Borta i skogsbrynet, i en av lägergårdens tre dammar, är det full aktivitet. Några badpojkar svalkar sig efter eftermiddagens budoövningar. Ett par änder flyter obesvärat omkring bland inkräktarna och i en annan damm simmar feta foreller, fortfarande lyckligt ovetande om att de riskerar att hamna över glödande kol före skymningen. Livet på en grillpinne — det är också en bit av idyllen en het afton högt uppe på Söderåsen.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus