Bernabuuu, Sverige
Ingen hjälp från danskarna i Belfast. Och hjälplöst chanslösa mot Spanien Santiago Bernabeu-stadion. Fotbollslandslaget måste hela vägen in i kaklet för att nå EM-slutspelet.
Bildmaterial
Det var en sådan kväll. Spanjorerna lekte fotboll. Zlatan och Sverige fick mest titta på.
EM-kval Spanien- Sverige på Santiago Bernabéu stadion i Madrid. Här depp efter 2-0.
FOTBOLL.
Santiago Bernabeu, 17 november 2007. Svensk landslagsfotboll hade en statistroll i en bländande uppvisning i bollbehandling, fart, fantasi, killerinstinkt, tålamod, kort sagt allt det som gör en fotbollsspelare till den färdiga produkten.
Spanien hade elva sådana.
De praktiserade förnedringsfotboll – i siffror 3–0 (2–0) – i vad som aldrig var i närheten av en het, oviss kamp om gruppsegern.
– Vi mötte ett lag som var bättre än vi var, konstaterade förbundskapten Lars Lagerbäck i TV 9.
– Det förvånande är att vi släpper in två mål på hörna. Om jag minns rätt har vi släppt in ett mål på hörna på tio år i tävlingsmatcher.
Det var inga snälla örfilar som delades ut när spanjorerna tog sig till EM och överlät åt Sverige att fixa en poäng mot Lettland på Råsunda på onsdag för att få följa med på färden.
Den första smällen kom redan efter en kvart. . .
Något ligger det i att en anfallare helst ska hålla sig borta från egna straffområdet. Zlatan Ibrahimovic var inte på tårna när Iniesta skickade in hörnan. Av alla spelare nådde lille Cesc Fabregas först och högst.
Framför mål, omarkerad, smög vänsterbreddaren Joan Capdevila in – och tryckte in 1–0. Högt, hårt, Andreas Isaksson var inte i närheten.
. . . och den andra smällen var mer lik en snyting, sex minuter före pausen.
Capdevila, han som skulle vara det svaga kortet i det spanska stjärngänget, kollrade bort Mikael Nilsson, dansade fram längs kortlinjen och slog in bollen till Iniesta, som tog ett steg bort från bevakningen och placerade 2–0 i nättaket.
Det kunde varit än värre, mellan målen drog David Villa iväg en frispark som slog i stolpens utsida.
Ändå lovade den svenska starten något helt annat än en spansk promenadseger.
– Vi hade våra chanser i första halvlek, men tog dem inte, sade lagkaptenen Fredrik Ljungberg till TV 9 efter matchen.
Den främsta hade Markus Rosenberg redan i andra minuten. Fredrik Ljungberg bröt Xavi, spelade fram Zlatan som släppte inåt mot lagkaptenen. Han hoppade över bollen, men Rosenberg var inte beredd – och i stället för ett snabbt skott fumlade han med bollen och Marchena kom emellan.
När Luis Aragones tog av David Villa och Iniesta redan sju minuter in i andra var det talande för den spanska överlägsenheten. Och snudd på förnedrande för landslaget att spanjorerna kunde ta två av sina största spelare ur tjänst redan då.
Det blev 3–0 ändå.
Petter Hansson stoppade Capdevilas (jodå, han igen) skott vid mållinjen, men Sergio Ramos skickade in returen i 65:e minuten.
– Vi brukar vara bra på fasta situationer och hörnor är inte Spaniens bästa gren. Det var där det sket sig, man kan inte släppa in sådana mål, sade Ljungberg.
Resultatmässigt slapp Lars Lagerbäck uppleva ett nytt Vigo, nio år efter 0–4-utskåpningen. Men spelmässigt var det lika illa och lika smärtsamt.
Segrar mot Island (5–0) och Liechtenstein (3–0), en pappersvinst mot Danmark i juni och sedan kryss hemma mot danskarna och Nordirland samt förnedringen i Madrid.
Inte är det något vidare svenskt kvalår.
Två misslyckade försök på raken i höst att nå EM-slutspelet. Nu måste det bli minst en poäng mot Lettland. Tredje gången gillt? Det kan bli nog så svårt. Dessutom utan Petter Hansson, varnad och avstängd. En annan fråga, befogad efter besöket i Madrid, är om fotbollslandslaget har något i Schweiz och Österrike att göra till sommaren? TT
@Signatur:Henrik Skiöld
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus