En präktig käftsmäll för HIF
Marjan Svab.
På väg till Frankrike var HIF en europeisk vinnare och optimismen flödade lite lätt.
När det var dags att lämna var alla förlorare.
Tränarmarknaden är rena öknen för tillfället men... Poul Hansen, Erik Hamrén eller Jörgen Lennartsson om ni frågar mig.
Hotell Burdigala ligger i den del av Bordeaux som gud glömde. Lägg därtill ett irriterande regn och den här morgonen var astrist på alla sätt.
Jag sov åtminstone gott.
Stuart Baxter och Sten-Inge Fredin såg däremot ut som två trötta män som burit på en börda väldigt länge. Att inte personkemin stämt mellan dem är en underdrift. När sedan Baxter tvingats bygga nya lag oftare än någon annan allsvensk tränare tror jag alla inblandade känner en viss lättnad över skilsmässan.
Är inte det minsta överraskad över att en av de viktiga kuggarna tappat tron på HIF-projektet och jag anade redan dagen före beskedet att något inte stämde. Under den längre intervjun med Sporten kändes det som att Baxter hade så mycket mer på hjärtat men att hans professionella inställning - laget skulle förberedas inför match - inte tillät honom lägga korten på bordet.
Är Baxter feg? Ställer han orimliga krav på en allsvensk klubb?
Nej. Nej.
Det är visserligen en präktig käftsmäll HIF åker på men i slutändan är det inte speciellt märkligt att folk säger upp sig för att de under vissa omständigheter känner att de inte kan göra ett tillräckligt bra jobb längre.
Kan inte heller påstå att jag är upprörd över Baxters val av tidpunkt. Är det alltså okej att en styrelse sparkar tränaren för klubbens bästa vid en viss tidpunkt medan en tränare inte får avgå när han själv vill?
Sedan dräller det i och för sig inte av kunniga och dugliga namn så här års. Hans Eklund flyttar till Viborg där Anders Linderoth precis lämnat och skrivit på för Landskrona. Tidigare fanns även möjligheten att få Roland Nilsson.
Tränarjobbet i HIF kan vara ett av de mest intressanta och spännande. Tränarjobbet i HIF kan vara svårt, krävande och kvävande.
Varsågod, vem vill sätta sig i katapultstolen?
De svenska alternativen:
Jörgen Lennartsson vet hur klubben fungerar. Erik Hamrén har gjort underverk med Ålborg.
Det danska:
Poul Hansen blev för dyr för Örebro. Hansen valdes till årets tränare för några år sedan och vill HIF ha kvalitet får man snällt slanta upp.
I den vildaste av fantasivärldar:
Patrik Sundström och Robert Pivac tillsammans med spelande polaren Henrik Larsson.
Denna prövningarnas säsong trodde man inte mycket mer kunde gå snett. Vid det här laget borde jag mitt nöt lärt mig att det minsta bekymret är att slå i nya och fler spikar i kistor.
Men det inträffade känns som sagt varken dramatiskt eller oväntat och samtidigt tjänar det ingenting till att älta saker och/eller slakta syndabockar. Däremot måste analysen över vad som fungerat respektive inte fungerat göras grundligt.
Just nu har ledningen fått en ytterst problematisk och akut situation att hantera. Helst ska den vara löst i går med tanke på att säsongen startar 7 januari, och personligen är jag oerhört glad att åtminstone jag slipper ta fatt i röran.
För att avsluta kapitlet Stuart Baxter och HIF:
Jag kommer sakna skotten lika mycket som jag saknade Åge Hareide en gång. Båda är proffs ut i minsta fingerspets och det har jag största respekt för.
Men livet går vidare. Det gör det alltid.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus