Tårfyllt när Henke sa farväl
Det var mycket värme och tårfyllt när Olympia-publiken i går tog farväl av
Henrik Larsson. Huvudpersonen kunde inte heller förmå stoppa tårarna som
trillade nedför kinderna. Se en längre intervju med Henrik Larsson inom kort.
HIF–Djurgården 0–2
Allsvenskan
Fotboll. Det blev ett känslosamt farväl för Henrik Larsson. När de sista bokstäverna i det sista kapitlet i den fantastiska fotbollssagan skrivits strax före klockan nio i går kväll var det dags för massor av hyllningar på Olympia.
När Henke till slut bad sin tränare Bosse Nilsson komma fram för att tilldelas en jättekram började Henke med att säga:
— Bosse har betytt så mycket för mig under alla år så det är nästan så jag vill börja gråta när jag nu måste ta farväl av honom, säger Henke.
Sedan bar inte rösten längre och tårarna började trilla.
— Normalt sett är jag en tuff kille som sällan eller aldrig tar till lipen, men när jag kände all den kärlek och värme som vällde fram mot mig från läktarna gick det inte att hålla tillbaka tårarna längre. Det blev helt enkelt för mycket för mig, säger Henke.
Det började före matchen med en blomsterkvast och utmärkelsen Årets HIF-are. Publiken stod upp och jublade.
När matchen väl var över var det inte många bland 11 671 som ville gå hem. De flesta stannade kvar för att hylla Henke, som drog sig ned mot den södra ståplatsläktaren där de allra trognaste supportrarna håller till. Där hivade han först upp sin tröja och sedan sina skor.
Därefter vidtog hyllingarna där Henke, stående mitt på planen, via storbildsskämen kunde ta del av hyllningar från i tur och ordning Kennerth Karlsson, Högaborg (Henkes förste tränare), Ingvar Wenehed, ordförande i HIF när Henke värvades 1992, Giovanni van Bronckhorst, bäste kompisen och lagkamrat i både Feyenoord och Barcelona, Peter Lawel, Celtic, Zlatan Ibrahimovic, från Barcelona, Alex Ferguson manager i Manchester United och Lars Lagerbäck, den tidigare förbundskaptenen.
I dag börjar vardagen utan fotboll för Henrik Larsson.
— Jag har pengar så jag klarar mig livet ut, men jag vill inte bara gå runt och glida. Jag vill ha något att göra, säser Henke.
Fram till januari tänker han ta det lugnt, ta litet semester och resa en del.
— Sedan får väl jag, precis som alla andra som står utan jobb, söka mig till arbetsförmedlingen för att se vad de har att erbjuda. Först och främst vill jag skaffa mig en utbildning, säger Henke och fortsätter:
— Jag är 38 år och då är man gammal som fotbollsspelare, men på arbetsmarknaden är det ju nästan rena ungdomen.
Märkligt i sammanhanget: När Henke för drygt tre år sedan kom tillbaka till HIF var det fullknökat på Olympia i come back-matchen. Det hela slutade dock i något av en västgötaklimax. Häcken vann med 2-0. I går var det också mycket folk på Olympia och på nytt och en tam HIF-insats och på nytt stryk med 0-2.
— Det var dåligt väder och vi har inte spelat bra på sistone. Därför gissar jag att de flesta kom för att tacka av mig. Det känns fantastiskt. Synd att vi då inte kunde bjuda publiken på bättre spel och en seger,. Det var den utan tvekan värd, säger Henke.







Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus