Björn brinner för att hjälpa andra
Han ville göra det på sitt sätt. Med hårdträning och spelare som levde i nuet. Det räckte nästan hela vägen. "Allt handlar om utveckling", säger Björn Hellkvist som är nominerad till årets prestation på HD-galan.
Bildmaterial
"Att få lov att påverka en människas utveckling, det är det jag brinner för", säger förra säsongens Rögletränare Björn Hellkvist, som nu kämpar mot något helt annat än motståndare på isen.
Minns en straffläggning
Familj: Fru och två döttrar
Ålder: 34 år
Bor: Ängelholm
Sport: Ishockey
Klubb: Rögle
Vad minns du bäst från ditt eget idrottsår 2011? När Christopher Liljewall kom in i båset efter att ha satt två straffar mot Modo, tog han för givet att han skulle kunna sätta sig på bänken. Men jag puttade ut honom på isen igen, utan att säga ett ord. Jag visste att Christopher aldrig skulle svänga tillbaka och säga nej, men han skulle heller aldrig framhäva sig själv och säga att jag kan ta den sista straffen också. När han fick knuffen av mig så tog han ansvaret och gjorde mål, tredje straffen, så att vi vann.
Vad är ditt stora mål 2012? Att jag ska kunna lära min dotter Ebba cykla.
Motivering: Björn Hellkvist ledde ett nytt och ungt Röglelag till toppstrid i kvalserien under säsongen 2010/2011. Han utvecklade spelarna så att flera överträffade sig själva. Samtidigt kämpade Björn mot sjukdomen Parkinson, en diagnos han fick i samband med seriestarten.
Ishockey. 30 mars 2011. Klockan är 21.30 och Rögle har precis besegrat Mora på bortaplan. Med tre matcher kvar av kvalserien ligger det unga Ängelholmslaget på elitserieplats och har därmed överraskat de flesta. Förutom sig själva.
– Jag trodde på oss hela tiden och redan på försäsongslägret i Schweiz såg jag att vi skulle bli bra. Men det är klart att jag också grubblade när vi förlorade med 0–5 mot Oskarshamn (i tredje omgången).
Orden är Björn Hellkvists. Han som tog över ett degraderat och skövlat lag våren 2010, där drygt 20 spelare hade försvunnit och endast en handfull fanns kvar från elitseriesäsongen.
– Jag visste att jag satte mig i en sårbar situation, med två starka herrar runt omkring mig. Jag vet att jag sågs som den svaga länken bland oss tre. Men jag hade hela tiden vetskapen om hur jag ville ha det – på mitt sätt.
Tillsammans med de två assisterande coacherna Kenny Jönsson och Roger Hansson började han en resa som nådde nästan hela vägen till elitserien.
– Jag är otroligt nöjd med den prestation som spelarna gjorde och jag är så himla glad att vi utvecklade spelare på det sättet som vi gjorde, säger Björn med stolthet i rösten.
Han tror att rätt fokus hade en avgörande betydelse.
– Mina ögon var på en plan som var långsiktig, ett år lång, jag skulle dit bort. Men spelarnas plan sträckte sig aldrig längre än nu, morgondagen var aldrig intressant för dem. När de var på plats så såg jag till att de var här och nu. Jag är nämligen övertygad om att oavsett vilket mål du sätter upp så kommer du inte kunna nå det målet i dag, däremot kan du klara av hinder som finns på vägen.
När spelarna checkade in på försäsongsträningen fick de direkt en inskolningsperiod i Björns filosofi.
– Ju hårdare man kör, desto mer måste man vara i nuet. Så hårt som vi körde det laget de första sex–sju veckorna på säsongen, kan jag inte se någon annan ha gjort.
Var du någon gång orolig för att du pressade spelarna för hårt?
– Inte i det långa loppet. Det är klart att jag kunde tveka; kan jag göra så här när vi ska möta Leksand i morgon? Men det var viktigt för mig att tänka bort eftersom jag skulle titta långsiktigt.
Björn fick spelarna att köpa hårdträningen, att överträffa sig själva och att tro på att allt var möjligt. Men till sist saknades åtta poäng för att säsongen skulle bli komplett med ett elitserieavancemang.
D en här artikeln borde handla om en revanschsugen tränare som är mitt uppe i en ny säsong. Men Hellkvists liv är inte som det borde. Ett läkarbesked förändrade allt och ger hans prestation en extra dimension.
För drygt ett år sedan, samtidigt som Rögle inledde det allsvenska seriespelet, fick han diagnosen Parkinsons sjukdom. En obotlig sjukdom som bland annat orsakar stelhet, kramper och skakningar. Trots chocken över beskedet bestämde sig Björn för att fortsätta vara Rögles huvudtränare och han berättade inte om sjukdomen offentligt förrän efter säsongen.
När påverkade sjukdomen ditt yrke första gången?
– Det måste ha varit vid förberedelsearbete inför en match. När jag skulle sitta och titta på video kunde jag få väldigt svårt att koncentrera mig.
Han berättar att sjukdomen påverkade hans ledarskap.
– När jag började jobba för Rögle igen trodde jag att min passion var puckar, skridskor, is och skott, men i dag vet jag att allt handlar om utveckling. Att få lov att påverka en människas utveckling, att ge någon förutsättningar för att kunna ta nya kliv. Det är det jag brinner för. Och jag måste nog faktiskt säga att jag lyckades med samtliga spelare, jag gav dem bättre förutsättningar för deras fortsatta karriär. Det var den största framgången.
När jag träffar Björn är han inlagd på Lunds sjukhus efter att han svimmat vid ett krampanfall några dagar tidigare. Trots att kroppen är nerbruten och att symptomen blir värre och värre lyser glöden i de trötta ögonen när han får prata om hockey och ledarskap.
– Mitt finaste ögonblick i livet, som inte rör min familj, är nog den gången 2008 när jag ringde Christopher Liljewall och sa åt honom att befinna sig i ishallen klockan åtta. Varför det? undrade han. Det behöver du inte veta, sa jag.
När de hoppade på bussen berättade Björn att Christopher skulle med till Sundsvall och spela mot Timrå. Det slutade med att 18-åringen gjorde två mål och två assists, satte rekord i antal gjorda poäng i en debutmatch i elitserien, och Rögle vann med 5–4.
– Med tanke på den relationen jag och Christopher hade redan då och så mycket extra vi hade kört tillsammans, så värmde det otroligt mycket.
Just nu har Björn mer en spelares fokus än en tränares – han lever i nuet. Framtiden vet han inte mycket om. Fjolårssäsongen minns han med glädje.
– Jag är glad att jag fick lov att göra det jag älskar.







Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus