Skadefri Sabina siktar mot London
En stor del av Sabina Jacobsens år förstördes av en krånglande fot. Två sena lyckopiller gör att handbollslivet leker igen för nyinflyttade helsingborgaren.
Bildmaterial
Nu siktar Sabina Jacobsen på OS i London.
Namn: Sabina Jacobsen.
Ålde
r
: 22.
Bor: Helsingborg.
Idrott: Handboll.
Klubb: Lugi.
Mästerskapsmeriter: EM-silver 2010. Har också medverkat i VM 2009 och 2011. U-EM 2006 och 2007
Chans att komma med: God. Är en av 11 handbollsspelare som får särskilt stöd från SOK.
Andra NV-skåningar aktuella för detta mästerskap: Helsingborgstjejerna Therese Wallter (Lugi) och Ida Kellokoski-Adamsson (Eslöv)
Handboll. Lugis Sabina Jacobsen har länge varit en av Sveriges största talanger. Hon var skyttekung i elitserien redan som 18-åring, fick göra mästerskapsdebut vid VM i Kina 2009 och var med i det landslag som 2010 charmade svenska folket när det tog sig till en otippad EM-final.
Ironiskt nog var turneringen också starten på Sabinas riktigt tunga period som handbollsspelare. En stressfraktur gjorde att hon var borta sex veckor, försökte komma tillbaka och spela matcher med sitt Lugi, men smärtan i högerfoten ville inte försvinna.
– Ett tag kändes det som jag aldrig skulle komma tillbaka. Inte så att jag funderade på att lägga av men det var en riktigt tung period, säger Sabina.
I maj opererades hon med lång efterföljande konvalescens, men hela tiden med ett givet mål i tankarna.
– Jag älskar att vara med tjejerna i landslaget, det är det absolut roligaste som finns, så jag ville verkligen vara tillbaka och i form till VM i december.
Sabina var tillbaka på planen i oktober bara för att två veckor senare bryta näsan.
– Haha, ja då tänkte jag verkligen att ska det här aldrig ta slut, varför ska det hända nu, säger hon och ler åt minnet.
Samtidigt som hon kämpade för att komma tillbaka på planen blev lundensiskan Sabina helsingborgare - utan att ha någon tidigare relation till staden.
– Jag kände att jag behövde ett miljöombyte. I Lund handlade allt om handbollen. Så jag och Mia (Radermacher, spelare i Lugi) bestämde oss för att flytta ihop och eftersom hon är härifrån så blev det här. Men jag kan väl inte direkt säga att jag lärt känna stan, det har mest blivit shopping på Kullagatan…
Hon blev inte uttagen i VM-truppen, men kallades in till VM-lägret i Malmö som back up för skadade Johanna Wiberg.
– Klart jag hoppades, men jag såg mest lägret som en chans att få bra träning med tjejerna innan de skulle åka. Jag planerade i stället att åka till Egypten under mästerskapen.
Det blev istället en biljett till Brasilien. Dagen innan avfärd kallades hon in till förbundskapten Per Johansson för vad hon trodde ett peppande samtal inför framtiden. Men Johansson ville ha med henne i truppen.
– Jag for upp och kramade Per. När vi pratade om planeringen försökte jag få ner mungiporna men det gick bara inte, minns Sabina.
Mästerskapet blev som bekant inte den framgång landslaget hoppades på. Sabina hade trott hon främst skulle spela försvarsspel, men en skada på högernian Therese Islas Helgesson gav även offensiv speltid.
– Det är en ovan position för mig och jag presterade inte vad jag skulle. Jag fegade ur i lägena och självförtroendet fanns inte riktigt där efter det långa uppehållet. Så nej, VM var ingen höjdare från min sida jag kan mycket bättre.
Det var ett gäng stukade svenskor som lämnade Brasilien efter förlusten mot Frankrike i åttondelsfinalen. Men tillbaka på hemmaplan fick Sabina en tidig julklapp från våra grannar i väster. Norskornas seger i VM-finalen gav Sverige en direktplats till OS.
– Jag såg finalen hemma och bara skrek när norskorna vann. Det är skitroligt att damlandslaget ska vara med. OS är det största du kan vara med om som idrottare och har varit vårt stora mål en längre tid. Tänk att få gå runt i OS-byn tillsammans med alla andra idrottare och heja på de andra svenskarna när de tävlar, säger hon utan att kunna dölja sin förväntan.
Vad har ni för chanser då?
– Jättesvårt att säga. Vi siktar givetvis högt, men det beror mycket på vilken grupp man hamnar i, så det krävs lite tur.
Nu handlar allt om att komma tillbaka i full form, få foten att tåla full belastning och visa att hon ska vara med i truppen.
– Jag känner att jag kanske ligger på gränsen efter det här året. Men jag vet att Per tror på mig och jag visade vid EM att jag är en viktig spelare i landslaget.
En frisk Sabina behöver troligtvis inte planera för någon annan resa än till London i sommar.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus