Utan försvarsspel är det dödsdömt
Gammalt djungelordspråk 1: "Det är inte över förrän det slutat ryka i ögonen och ur öron och skägg på Olof Mellberg". Gammalt djungelordspråk 2: "EM är över om du som förbundskapten anser att försvarsspel är svårt överskattat.
Erik Hamrén i karaktäristisk kostym och väst. En kejsare utan kläder som aldrig till hundra procent lyckades skapa ett fungerande lag, och tatuera in mod i ett gäng räddhågsna spelare. Där har ni receptet på chicken Kiev.
Ungefär så gick tankarna efter en första halvlek som kanske inte var lika blek och svag som de två mot Ukraina, men där Sverige åter syndade och släppte in ett nickmål efter att Andy Carroll lurat Andreas Granqvist och Olof Mellberg.
Allt var på väg att ta slut innan vi hade hunnit säga EM-dröm.
I halvlek bestämde sig Gullspångs mest kände son, han med Röde Orm-skägget, för att skriva om manuset till sitt sista stora mästerskap. Och jag kan inte påstå att jag är överförtjust i svenska fans som bär de där fåniga vikingahjälmarna – men just nu kommer jag inte på att beskriva Olof Mellberg och hans insats bättre än som en svensk vikings heroiska och vildsinta kamp mot sina brister och för sin överlevnad.
Olof Mellberg har i detta EM varit inblandad i tre av Sveriges fem baklängesmål. Olof Mellberg var också den som stod i främsta ledet, och drog med sig resten, när allting började se så bra ut.
Inte enbart för två viljemål, varav 2–1 såg ut att bli karriärens viktigaste mål – utan lika mycket för att han tacklade till höger och vänster, offrade sig hänsynslöst och drev på. Olof Mellberg stod där ändå som en förlorare efteråt, men jag håller Erik Hamrén mer ansvarig för det som trots allt måste benämnas som ett enormt misslyckande.
Om det nu är någon tröst för Hamrén utvecklade sig även Tommy Söderbergs och Lars Lagerbäcks första slutspel till en parodisk orgie i felbedömningar och beslut under förberedelserna och matcherna. Det är inte helt ovanligt att en förbundskapten har svårt att hantera sin mästerskapsdebut.
Erik Hamrén ville skapa ett vackert, passningsskickligt och tappert landslag. Han fick se lite av sina tankar förverkligas i andra halvlek mot England. Men Hamrén har ignorerat faktumet att det även krävs en organisation och ett försvarsspel i en svår grupp.
Det var dödsdömt på förhand att tro att ett svenskt landslag bara sådär skulle lira och dansa sig vidare med att leende på läpparna. Att inte Hamrén insåg det är pinsamt, naivt, värdelöst, inkompetent – ja, ni får välja själv vilket. Jag tänker inte bli populistisk och nostalgisk genom att romantisera gamla tider, men just nu vill man bara skrika "Men för fan hur tänkte du Hamrén?".
I höst går Sverige in i ett tufft VM-kval med ett delvis nytt landslag misstänker jag.
Andreas Isaksson har som vanligt visat sig vara stabil i de stora matcherna, men det är kanske dags att satsa på Pär Hansson. Och framför spela in en backlinje med fler nordvästskånska inslag. Andreas Granqvist och Jonas Olsson som mittbackar, Martin Olsson till vänster... och ja, vi får ta det då.
Sverige packar ihop och åker hem, det är slut, finito, ...6, 7, 8, 9, 10, over and out. Sommaren är precis i sin linda och fontänerna i vårt land kommer att stå orörda.


