Ambassadör Johansson vill ha ny OS-medalj

Spel på klassiska Wimbledon gör OS-tennisen haussad som aldrig tidigare. Sveriges medaljör från Peking, Thomas Johansson, åker till London med dubbla roller. "Den här turneringen blir något unikt som jag tvivlar på kommer inträffa igen", säger han.

Thomas Johansson är tillsammans med Simon Aspelin Sveriges senaste OS-medaljör i tennis. När medaljskörden var skral vid senaste olympiaden i Peking 2008 slog duon till med ett silver i dubbel. Sporten träffade 37-årige Johansson i samband med Swedish Open i Båstad för att prata om vad han minns från de där veckorna för fyra år sedan och vad som väntar de närmaste två i London.

– Det kommer bli något alldeles extra eftersom OS spelas på Wimbledon med all den historik som är förknippad med platsen. Det här blir något unikt som aldrig kommer inträffa igen, säger han utan att kunna dölja sin förväntan.

Peking är väl inte direkt klassisk tennismark, men den 15 augusti tog Linköpingsonen steget in i det svenska folkhemmet. Johansson/Aspelin besegrade i OS-semifinalen det franska paret Llodra/Clement efter 19–17 i avgörande set.

– Ja, den matchen var helt otrolig, säger Johansson och skakar på huvudet. Det var en berg- och dalbana hela tiden. Det var väldigt jobbigt mentalt eftersom vi aldrig kom åt att bryta i Llodras serve, minns han.

Det blev i stället en forehandsretur från Johansson i den svagare Clements servegame som avgjorde den nästan fem timmar långa matchen. En rysare som trollband tv-tittarna på hemmaplan.

– Även om vi var långt hemifrån så märktes det vilken enorm uppmärksamhet det var på vår match, speciellt eftersom det var svensk medaljtorka. När det är OS är alla idrottsintresserade intresserade och inte bara de som gillar tennis.

I finalen blev det schweiziska paret Wawrinka/Federer för svårt, framför allt legendaren Roger Federer var omutlig.

– Wawrinka vacklade lite där i andra set men då visade Roger vilken stor spelare han är. Han var helt enkelt för bra för oss.

Men Thomas kunde stolt hänga en silverpeng runt halsen. Hur magiskt det är med en OS-medalj fick Thomas känna på när han lämnade Kina. Paret åkte till New York efter spelen och en svensk tidning ville ta bilder på Rockefeller Centers tak. En inte helt enkel uppgift skulle det visa sig.

– Det blev kaos där uppe. Alla ville komma fram och ta bilder och känna på medaljen, det är ett speciellt minne.

Thomas största seger i karriären var Australian Open 2002 – men silvret kommer tätt efter.

– Den resan jag och Simon gjorde tillsammans under de där två veckorna är oförglömlig. Även om vi spelade hela tiden och inte hann se så mycket annan idrott så var det en upplevelse att bara få vara i OS-byn.

Thomas lade ner racketarna i väskan för tre år sedan. Nu är han sportchef för Stockholm Open och Swedish Open. I maj tog han även över som tränare för danska medaljhoppet Caroline Wozniacki. 22-åringen som under två års tid var världsetta har nu halkat ner till nionde plats på rankingen. När tjejer som Maria Sjarapova och Serena Williams höjt tempot det senaste året har hon haft svårt att hänga med.

– Caroline har alltid haft ett otroligt rörelsemönster på banan och varit väldigt bollsnål. Det vi jobbar på är att hon ska lära sig slå vinnarslag vilket är ett måste om hon ska komma tillbaka i toppen. Men hon har tränat bra så det ska bli intressant att se vad hon kan göra i OS, medalj är inte alls omöjligt, säger Johansson om sin adept.

Johansson kommer ha ett späckat schema i London. Han är även utsedd av Sveriges Olympiska kommitté att fungera som svensk ambassadör under spelen.

– Jag ska ta hand om SOK:s gäster under turneringen och stötta och heja fram våra svenska spelare Robert (Lindstedt), Sofia (Arvidsson) och Johan (Brunström).

Kanske blir det Båstadsbördige Robert Lindstedt i par med Johan Brunström som upprepar Johanssons bedrift i London?

Ulf Månsson
ulf.mansson@hd.se 042-489 90 00