Man kan vinna mer än matcher

Dela denna artikel

Fotboll Publicerad 6 augusti 2012 kl. 04:00 Uppdaterad 6 augusti 2012 kl. 08:48
  • HD/NST Tobias Andersson

  • Vilma Herrmann (längst till höger) har hittat sin andra familj i Eskilsminnes F 13-lag. I mitten kämpar Hanna Hallström.HD/NST Tobias Andersson

  • Att förlora är aldrig kul. Emma Jönsson deppar efter nederlaget i finalen.HD/NST Tobias Andersson

  • HD/NST Tobias Andersson

  • HD/NST Tobias Andersson

  • HD/NST Tobias Andersson

  • HD/NST Tobias Andersson

  • HD/NST Tobias Andersson

  • HD/NST Tobias Andersson

Även om Vilma Herrmann inte hittade målet i finalen så har Kristianstadtjejen hittat en ny familj i Eskilsminnes F13-lag.

När Vilma Herrmanns bror Måns började spela fotboll i HIF flyttade hela familjen till Helsingborg från Kristianstad.

Vilma hamnade i Eskilsminne och fick uppleva sin största framgång som fotbollsspelare.

– Jag har aldrig varit i någon A-final, så det är ju kul, säger Vilma utan att dra det minsta på smilbanden.

Kanske inte så konstigt. När vi träffar henne har hon precis gått ner från prisutdelningen, med endast en sko på foten och en silvermedalj från Eskilscupen i handen.

– I finalen är det guldet man vill ha, men jag ser aldrig glad ut efter en match. Så här ser man ut när man gett allt, säger Vilma.

Finalen på Olympiafältet i F13-klassen var i det närmaste målgaranti. Karlstadlaget Qbik fullkomligt öste in mål på vägen till final. 32-4 i målskillnad, även om det satt långt inne i semifinalen mot Södra Sandby. Qbik vann med 3–2 och Eskils slapp ett lag man verkligen inte gillar.

– Vi förlorade mot Södra Sandby i Gothia cups åttondelsfinal... sen spelar de fult också, säger Vilma.

Eskilsminne tog sig till final efter en mycket välspelad match mot Fortuna FF på Norvalla. I semin var det Fortuna som tog kommandot, men efter 21 minuters spel fick Sofia Andersson i Fortunamålet släppa in Emma Jönssons 1–0-skott. Det var första gången under hela turneringen Sofia fick hämta ut en boll ur det egna nätet. I slutminuten fastställde Julia Wendel slutresultatet till 2–0. Fortuna verkade inte allt för nedstämda och gjorde gemensam sak med Eskils när de tillsammans tackade publiken.

I finalen var det inte samma jubel. Qbik visade sig vara en svår nöt att knäcka.

– Vi fick inte alls vårt spel att stämma. Lite spel hade vi, men när de gick mycket på kropp tappade vi.

Qbik kontrade in 1–0 i mitten av första halvlek och i andra halvlek satte värmlänningarna snyggt både 2–0 och 3–0 bakom Isabel Jönsson i Eskilsminnes mål.

– Jag har bara spelat här ett halvår, men nu fick vi äntligen gå till final i ett A-slutspel.

Förutom att vinna matcher har Vilma hittat nya vänner under sin korta tid i sin nya klubb och stad.

– Jag har blivit så väl omhändertagen och alla tar hand om mig. Det blir en trygghet samtidigt som vi lär oss mycket av våra helt fantastiska tränare.

Av de fyra tränarna var det Marie Degner och Juhani Pigg som coachade F13 nästan hela vägen fram.

– Vi förstår hur de tänker och det visar vi på plan – förhoppningsvis, säger Vilma.

Laget är på gång och det visar siffrorna vid antal insläppta mål. Det blev bara fem stycken under hela turneringen, varav tre i finalen.

Vilma Herrmann tittar ner på sin högra fot där en sko saknas. En närkamp i finalen satte sina spår som kommer att lämna blåmärken.

– Det gör inget. I en final är det allt eller inget. Det är bara att köra och bara guldet räknas... Men ett silver duger ganska bra ändå, säger Vilma som går på jakt efter nya utmaningar och en högersko.

Tomas Nilsson
042-489 90 34

Textförstoring

Kommentarer

I dag: 19.00 Rögle-Mora i hockeyallsvenskan 19.00 FCH-Pixbo i superligan

Sport

Huvudnyheter