Festen dog tidigt i år

Publiksiffran dalade igen, Rögle lyfte inte nu heller och när folket lämnade Lindab Arena gick de rakt ut i ett monsunregn. Ängelholmsfesten kom av sig oväntat tidigt i år.

Filmen om nykomlingen brukar ha ungefär samma manus. En stad och ett lag kommer uppumpade och rusiga till en premiär och tillsammans flyger de sorglösa de första månaderna. Så var det 2008, då Rögle till och med ledde elitserien efter 18 omgångar.

Den här hösten är fortfarande i sin linda, men efter fem omgångar känns det som att det där manuset redan är hopknycklat och kastat i en papperskorg.

För tredje hemmamatchen i rad sjönk publiksiffran och i går var det bara 3 634 tysta åskådare som såg på när Timrå vann med 1–0. Ett mål alltså – och det var talande. Timrås back Mat Robinson sköt, men Martin Gerber kolliderade med lagkamraten Daniel Sondell och tappade balansen när pucken var på väg mot målet.

"Den här perioden var sämre än en tyskdubbad porrfilm från tidigt 80-tal", messade en kompis efter första perioden.

Mitt referensbibliotek inom den genren är tomt, men jag antar att det var osynkat emellanåt och redan där är liknelsen hemma. Naivitet och passivitet präglade försvarsarbetet och när samtidigt fart och kemi saknades hände inte mycket framåt.

Mönstret var inte obekant. Rögle hade 1–1 mot Luleå efter 20 minuter i premiären, sen har laget förlorat fyra raka förstaperioder och gjort noll mål i dem.

Resten blev långt ifrån en vacker Fellini-historia, men handlingen övergick mer och mer till action och både andra och tredje perioden anfördes av Rögle. Timrå drog sig allt mer hemåt och Rögle skapade tillräckligt med chanser för att vända och vinna, men frågan efter fem omgångar är densamma som inför premiären: vem eller vilka i det här laget ska göra målen?

Kollektivet Rögle snittar färre än två insläppta mål per match och är stabilt, inte minst tack vare ett ständigt strålande målvaktsspel. Individuellt hackar det desto mer. Men det är inte så konstigt att Jesper Jensen och Victor Panelin-Borg vinglar på sina backplatser. Det är också logiskt att forwards som Ted Brithén, Christopher Liljewall, Nils Bergström och Jakob Lilja inte sticker ut. De är alla färska i elitseriesammanhang och har rätt till en inkörsperiod.

Rögles problem för tillfället är att de som är inköpta för att bära laget produktionsmässigt inte gör det. Daniel Sondell är mil ifrån sina sanslösa kvalseriehöjder och de fyra meriterade forwardsförvärven Mathias Tjärnqvist, Alexander Barta (bäste Röglespelare i går dock), Fredrik Warg och Mike Iggulden har tillsammans gjort två mål efter fem omgångar.

Det finns gott om tid att skriva ett nytt manus och sparka nytt liv i festen, men det är mycket som snabbt måste bli bättre om det ska hända.

Daniel Rooth